tisdag 14 februari 2012

Förbättra ett gammalt recept

Barn är så roliga. Följande dialog utspelade sig hemma hos oss.

Storebror: Vad blir det till middag?
Jag: Soppa
Storebror (gnälligt): Blä, jag spyr av soppa.
Lillebror (gnälligt): Blä, soppa.
Storebror (med skrikande gnällröst): Varför måste vi alltid äta soppa? Jag hatar soppa.
Lillebror (gnälligt): Jag gillar inte soppa.
Jag: Man kan få smörgås också.
Lillebror (lite lugnare): Jag vill ha varm macka.
Jag: Det finns inte varm macka idag.
Lillebror (jättegnälligt): Jag vill, jag vill, jag vill. Uääh...

Jag lägger upp soppa och ställer fram.

Storebror (nyfiket): Är det soppa med pasta?
Jag: Ja.
Storebror (positivt): Är det soppa med pasta och bönor?
Jag: Ja, det är soppa med pasta och bönor. 

Båda barnen äter med god aptit.

Båda barnen (glatt): Kan vi få mer?



Jag har förbättrat receptet till den här soppan, så att den blir lite mer miljöanpassad. En produkt som jag ofta tänkt är onödig att köpa är vita bönor i tomatsås. Konserver är energikrävande och vita bönor i tomatsås säljs dessutom uteslutande i metallkonservburkar (i alla fall vad jag har lyckats hitta). Därför bestämde jag mig för att ändra lite i receptet till den här supersnabba soppan. Har man färdigkokta vita bönor i frysen är den fortfarande supersnabb. Har man inte det tipsar jag om hur man lätt förbereder bönor i inlägget "Koka bönor och laga soppa".

Tomatsoppa med vita bönor

1 gul lök
3 dl kokta vita bönor 
1 paket tomater
8 dl vatten
2 buljongtärningar
1,5 dl pasta
1 msk potatismjöl
3 msk tomatpuré
1 tsk torkad oregano
1,5 dl mjölk
1 krm svartpeppar

Skala och hacka löken. Fräs någon minut i olja. Häll i vita bönor, tomater, vatten och buljongtärning. Koka upp. Häll i pasta, koka tills den är mjuk. Blanda potatismjöl, mjölk, tomatpuré och oregano. Rör ut i soppan. Koka upp under omrörning. Smaka av med salt och peppar.

måndag 13 februari 2012

Odla egen mat

Det jag skördade i vår trädgård den 9 juli förra året.

Det finns inget som känns så bra som att gå ut i trädgården och plocka grönsaker till maten precis innan man ska tillaga den. Att odla sin egen mat är bra både för miljön och för själen. Har man ingen trädgård kan man odla på balkongen eller på fönsterbrädan. Under våren kommer jag blogga om odling också här, då jag inte längre kommer ha kvar min älskade radhusträdgård.

I år finns dessutom min odlingsbibel på bokrean för en spottstyver. Alla som tror att de någongång kommer vilja eller behöva odla en del av sin mat borde ha ett exemplar. Lena Israelssons "Handbok för köksträdgården" innehåller allt och lite till för framgångsrik hobbyodling. Men låt inte bokens gedigna omfång hindra dig från att börja testa. Köp boken som uppslagsbok och följ därefter med mig när jag bloggar om odlingssäsongen steg för steg.

lördag 11 februari 2012

Bok som både roar och oroar

Naturskyddsföreningens årsbok "Den flamsäkra katten" handlar om de kemikalier som omger oss. Det är faktiskt ganska skrämmande läsning, när man inser att vi varje dag får i oss mängder med kemikalier som vi vet är farliga och det finns inte mycket vi kan göra åt det.

Ett stort ångestmoment för mig är plastgolven. Att byta ut alla golv känns som en oöverstiglig uppgift, både praktiskt och ekonomiskt. Min pappa försökte övertyga mig om att 30 år gamla plastgolv förmodligen redan släppt ifrån sig de mesta ftalaterna, men jag är inte övertygad. En rimlig målsättning är kanske att byta ut plastgolven när man ändå ska renovera, för nån gång kommer ju den dagen också.

Trots det var skrämmande läsning så var det ändå spännande läsning och jag är glad att ha läst boken. Några konkreta åtgärder ska jag försöka göra för att minska kemikalierna i min och familjens omgivning. Här är några punkter:

  • Bort med konservburkarna. Det finns i dagsläget inga konservburkar utan lack med Bisfenol A på insidan. Konserverade produkter kommer vi i fortsättningen försöka köpa enbart i tetra. Återstår att hitta ekologisk kokosmjölk i tetra. Kung Markatta skriver på sin hemsida att deras konservburkar inte släpper ifrån någon Bisfenol A, men jag är ändå skeptisk. Det är inte ofta vi verkligen behöver köpa mat i konservburk och från och med nu ska varje sådant köp först övervägas noga.

  • Nästa gång vi köper vinterkläder och skor ska vi leta efter kläder utan teflon och polyflourerade ämnen. Ingen gore-tex alltså. Det kan bli en utmaning att hitta varma, vattentäta skor till barnen utan kemikalier. Särskilt eftersom läder ofta är garvat med giftigt krom. Vi får leta efter ekologiska skor till nästa vintersäsong.

  • Bort med teflonkastrullen. Vi har bara en, men den ska bort. Vi behöver den faktiskt inte, de rostfria kastrullerna fungerar lika bra.

  • Fasa ut plasten. I fortsättningen ska vi köpa rostfria matlådor, köksredskap i trä och rostfritt stål och i möjligaste mån undvika plast. I boken listas först de "säkra" plasterna som är okej att använda, men längst bak i boken sitter en rättelselista där det står att all plast är i riskzonen för att läcka hormonstörande ämnen, så vi försöker fasa ut i möjligaste mån.

  • Fortsätta köpa ekologiskt frukt och grönt. Aldrig mer äta konventionellt odlade vindruvor.
Sen ska vi fortsätta undvika anti-bakteriella produkter, rensa badrumsskåpet och kanske städa lite oftare. Fast det sista kan jag inte lova. Men jag lovar att när vi städar så städar vi med såpa och bikarbonat, inga andra kemikalier. 

Tack för lånet av en bra bok, Elin.

fredag 10 februari 2012

Byter tema till "middag på en kvart (eller så)"

Jag har avbrutit skåpstömningen för ett nytt tema i förtid. Jag hade planerat ett tema om middagar som kan förberedas och sedan fixas klart på en kvart, men tänkt vänta ett par månader med det temat. Men nu har en väns man har råkat ut för en svår olycka och vi är några som bestämt oss för att hjälpa henne med färdiglagad mat som kan värmas snabbt, så att hon ska slippa tänka på maten nu. Därför kan lika gärna bloggen ha det temat också, tänkte jag. Imorgon tänker jag förbereda rotsakspytt och skicka över, för det vet jag att de tycker om.

Måndag: Kikärts- och rotsakspytt med feta

Förberedelserna går ut på att tärna rotsakerna och laga dem med kikärterna i långpannan. Därefter har de fått svalna. I en separat burk lägger jag dressingen och sen skickar jag med ett paket fetaost. Det blir godast att blanda ihop allt efter att det är värmt.

Tisdag: Tomatsoppa med vita bönor

Snabbaste soppan. Kan lagas i förväg, men koka i så fall gärna makaronerna för sig och tillsätt vid servering, annars sväller de för mycket. Servera med smörgåsar. Den här veckan kommer jag dock ändra receptet för att slippa undan konservburkar. Den nya receptet kommer upp på tisdag.

Onsdag: Afrikansk kikärtsgryta med bulgur

Grytor är tacksamma, för de kan man alltid göra dagen innan. Onsdagar är ju våra "äta med grannarna"-dagar och jag tror nog den här ska gå hem hos dem också.

Torsdag: Fiskbiffar, kokt potatis, kall sås

Med "middag på en kvart"-metoden kokar jag potatis på samma sätt som jag annars kokar bönor. Dvs jag kokar upp potatisen på morgonen, låter den koka en liten stund och slår sen av plattan och låter den koka klart på eftervärmen under dagen. Då är den perfekt kokt till middagen (eller egentligen redan till lunchen, till middagen får man värma på den). När jag gör de här biffarna själv räcker det att tina fisken i förväg för att det ska gå på en kvart att laga, men man kan också steka dem i förväg och bara värma på dem.
   
Fredag: Pastalåda med tomatsås

Den här kan man såklart också laga helt i förväg, men om man gillar smaken av nylagad mat kokar man bara pastan och blandar med tomat i förväg. Sen vispar man ihop äggen, blandar allt, strör över ost och gratinerar precis innan middagen. Det tar något längre tid än en kvart, men inte mycket.

Vi hoppas att Kalle blir bättre snabbt, men så länge ska vi försöka bidra med snabblagad mat så att det i alla fall blir ett vardagsmoment mindre att bekymra sig för. Vi tänker på er!

torsdag 9 februari 2012

Ekovardags guide till vintercykling

I den kommun där vi bor verkar cykling vara populärt. Det finns gott om cykelvägar, cykelparkeringar vid busshållplatser och tågstationer och man ser ofta människor som cyklar. I alla fall under sommarhalvåret. Men när vintern slår till blir cyklisterna betydligt färre. Det är i och för sig till fördel för oss som fortsätter att cykla, t ex är de bästa platserna på cykelparkeringen fortfarande lediga när jag kommer dit, något som aldrig händer under sommarhalvåret. Men det leder också till att fler åker bil, vilket som bekant inte är fördelaktigt ur miljösynpunkt. Att cykla på vintern går ofta alldeles utmärkt, men för att fler ska våga prova har jag satt ihop en liten guide. Jag kallar den:

Ekovardags guide till vintercykling

Om det här hade varit en bok hade den haft texten "Ta det lugnt" skriven på omslaget, med stora, väldiga bokstäver. Det hade i och för sig kunnat föra med sig att man förväxlade den med "Liftarens guide till galaxen", men det hade inte gjort så mycket, eftersom om man bara tar till sig mottot på omslaget har man alla möjligheter att cykla framgångsrikt på vintern. Att cykla går fortare än att gå, även på vintern, men tar man det inte lungt är risken att ramla betydligt större än på sommaren. Om du inte vill ta det lugnt, men ändå cykla på vintern måste du ha dubbdäck. Det leder oss in på den första punkten i guiden:

  • Dubbdäck
    "Hur fungerar det med dubbdäck?", är en fråga jag får när människor får reda på att vi cyklar på vintern. Svaret är att jag faktiskt inte vet exakt. Eftersom det är ganska jobbigt att byta till dubbdäck och man klarar de flesta väglag även på vanliga cykeldäck så har ingen av oss dubbdäck. Om man bara tar det lugnt (och har bra balans) så klarar man sig ändå. Vill man ha dubbdäck (och har en cykel med normalstora hjul) kan man köpa dubbdäck i de flesta affärer med cyleltillbehör. Jag hade gärna köpt dubbdäck till sonens 20"-are, men det verkar inte gå att få tag på.

  • Halka
    Halka är kanske det första man tänker på när man tänker på vintercykling. Har man inte dubbdäck finns det några halkiga väglag som kan vara besvärliga. Underkylt regn, då en ishinna bildas på marken, är nästan hopplöst att cykla i. Då måste man verkligen ta det lugnt. Snöslask är ett annat väglag som är både halt och otrevligt att ramla i. Att bara cykla rakt fram kräver oftast inte nån större ökad ansträngning, men när man svänger och det är väldigt halt måste man sakta in ordentligt och svänga genom att vrida på styret istället för att luta åt sidan, som man annars kan göra. Plogade och sandade cykelvägar är inte svårare att cykla på än grusvägar, så det kan nästan vem som helst klara av.
    Vill man ha bättre grepp kan man sänka lufttrycket i däcken, men det sker också en viss minskning bara av att temperaturen sjunker, så jag har faktiskt aldrig sänkt lufttrycket mer än så.

  • Kyla
    Att själv undvika att bli kall går förstås ut på att klä sig rätt. Det tror jag de flesta klarar av, så jag tänker istället skriva lite om vad kyla kan göra med cykeln. Det finns nämligen en risk att vissa funktioner på cykeln blir sämre. Det första, som man måste kontrollera varje gång man sätter sig på cykeln, är bromsarna. I normala fall är det inga problem, men på min förra cykel frös alltid bromsarna när det blev minusgrader och att cykla utan bromsar kan jag inte rekommendera (även om jag har gjort det flera gånger, men då bara på sträckor helt utan nerförsbackar). Det andra som kan strula är växlarna. Att växlarna fryser om det blir många minusgrader verkar vara mer regel än undantag, i alla fall på våra cyklar, så det som gäller är att ha cykeln på en trevlig växel när man parkerar den om man tror att de kommer frysa under natten. Det är inte så länge sen som de flesta cyklar var oväxlade, så det går att cykla ändå.
     
  • Tips och trix
    Ett varmt och luddigt sadelöverdrag är skönt att ha, om man inte vill frysa rumpan av sig.
    Barn har sämre balans än vuxna och därför får även storebror sitta i cykelkärran så länge det är vinterväglag. Det är trångt, men det går.
    Kolla att ditt lås inte fryser. Det är inte roligt att komma till cykelstället och upptäcka att det inte går att låsa upp cykeln. Låsolja lär kunna hjälpa om man har problem med lås som fryser.
    Det blir mörkt tidigt på vintern. Fungerade belysning och gärna reflexväst är både påbjudet i lagstiftningen och att rekommendera om man använder sunt förnuft.
    Tänk på att andra också har det halt. Håll extra koll på bilar och andra fordon, så minskar du risken för olyckor. 
Cykla lungt, det är snart vår igen!

    söndag 5 februari 2012

    Veckomatsedel vecka 6

    Det blir faktiskt glesare i skåpen nu, men jag har fortfarande några "problemvaror" kvar. Det handlar dels om bladgrönt jag fryst in under sommaren, t ex kålrabbiblast och dels om sånt jag impulsköpt utan att veta riktigt vad jag ska använda det till. Jobbigast i den senare kategorin är just nu en burk osötad kondenserad mjölk. Vad gör jag med den?

    Vi har gott om vita bönor i frysen sen jag kokade en stor påse för snart två veckor sedan. Dessutom har vi en hel del pasternacka kvar sen vi beställde rotfruktspåsen. Med det som utgångspunkt lagar vi en gryta som vi äter med kokt dinkel. 

    Måndag: Gryta med rotsaker och vita bönor, dinkelvete


    Torkade bönor håller i princip för evigt om de förvaras rätt. Undantaget är möjligen sojabönor sån är ganska feta och alltså kan härskna. Därför ska vi passa på att äta upp dessa innan bäst före-datumet passerats. De kommer räcka till flera middagar, men först ut är sojabönsbiffar.

    Tisdag: Sojabönsbiffar, kokt potatis, brunsås

    Kålrabbiblasten tror jag kan fungera bra i en soppa. Jag tänker försöka följa receptet för Tinas linssoppa på ett ungefär, men tillsätta kålrabbiblast och ersätta de gröna linserna med delade gula ärtor. Då kommer den burken bli tom också och det är ju toppen.

    Onsdag: Soppa med delade gula ärtor och kålrabbiblast

    Vi har två öppnade påsar med sojafärs i skafferiet, så nu tar vi slut på den ena.

    Torsdag: Pasta med sojabolognese

    Den krav-märkta laxen i frysen sparar vi till ett speciellt tillfälle. Det speciella tillfället får inträffa på fredag. 

    Fredag: Ugnsbakad lax, ugnsgrönsaker, yoghurtsås

    Nästa vecka är sista veckan jag kommer blogga om skåpstömning. Sen får det vara nog pratat om det. Jag ska försöka skriva nåt om Naturskyddsföreningens årsbok "Den framsäkra katten" också i veckan. För sen måste jag lämna tillbaka den till min snälla arbetskamrat.