torsdag 29 mars 2012

Ännu en smarrig soppa


Vi testade att göra den här soppan på röd quinoa, men det går såklart lika bra med vanlig vit quinoa. Persiljan från frysen är bäst att använda upp nu, innan den nya persiljan börjar spira i krukorna. Gott blir det också. Jag gillar soppor!

Soppa med quinoa 
 
1 ½ dl quinoa
7 dl vatten
1 gul lök
1 morot
2 vitlöksklyftor
1 purjolök
1-2 krm chilipeppar
1 burk tomater
1 buljongtärning
1 dl hackad persilja

Skölj quinoan med kokande vatten.
Skala lök, morot och vitlök. Hacka lök och vitlök och strimla moroten
Fräs grönsakerna i olja. Häll på 7 dl vatten, buljongtärning, tomater och quinoa. Sjud ca 15-20 min under lock.
Tillsätt persiljan innan servering.

måndag 26 mars 2012

Kemikalier i hygienprodukter

När det gäller hygienprodukter har vi inte varit speciellt bra på att köpa miljöanpassat. Utbudet av miljömärkta produkter är i det närmaste obefintligt numera (vilket är lite märkligt, för tio år sen fanns det mer). Jag har försökt läsa innehållsförteckningarna, men jag har faktiskt inte lyckats förstå vad de betyder. Kanske har jag inte ansträngt mig tillräckligt. Men så kom den äntligen i pocket, boken "Badskumt" av Katarina Johansson. En faktaspäckad bok, som förklarar det här med kemikalier i hygienprodukter på ett lättfattligt sätt. Med boken i hand ska jag börja gå igenom vårt badrumsskåp, lite i taget.

En av de första saker jag konstaterade var att barnens tandkräm med Byggare Bob på tuben innehöll det misstänkt hormonstörande ämnet metylparaben. Dessutom innehöll den fanns det hudirriternade ämnet natrumlaurylsulfat (sodium lauryl sulfate), vilken av danska Miljöstyrelsen även bedöms som potentiellt fosterskadande. Som tur är är tuben snart är slut, så jag gav mig ut i affärerna för att försöka hitta nåt bättre alternativ. Det var inte helt lätt. Jag vet att flour är ett omdiskuterat ämne i tandkräm, men då jag själv har vädligt dåliga tänder och då mina barn är bra på att spotta ut tandkrämen så vill jag ändå ha en flourtandkräm. Det gjorde att alla de tandkrämer som fanns i vår lokala hälsokostbutik gick bort, ingen av dem innehöll flour. Jag besökte också två livsmedelsbutiker och ett apotek, innan jag tillslut hittade en tandkräm som verkade acceptabel utifrån informationen som gavs i boken. Zendium junior innehåller visserligen en hel lista med ämnen som jag inte kan uttala, men inget av dem stod omnämnt som skadligt i boken.

I Danmark har man kommit långt med klassificering av kemikalier och på websidan forbrugerkemi.dk kan man hitta en massa information och även söka på enskilda ämnen. De flesta ämnena i zendiums tandkräm var okej, men två av dem (sodium saccharin och potassium thiocyanate) bedöms av danska Informationscenter för miljö och sundhed som skadliga, det första för hälsan och det andra även för miljön. Då ska tilläggas att det förra ämnet även ingick i Vademecums Byggare Bob tandkräm. Båda dessa ämnen stod långt ner på innehållsförteckningen på zendiumtandkrämen, varför jag fortfarande bedömmer att den var ett bättre köp än den vi hade innan.

Att köpa tandkräm verkar vara bland det svåraste man kan ge sig in på och det allra viktigaste verkar vara att inte använda för mycket och att spotta ut tandkrämen när man borstat klart. Hade jag ett barn som inte spottade ordentligt skulle jag definitivt satsa på nån av barntandkrämerna från hälsokosten istället. Kanske har tandkrämen ganska marginell effekt jämfört med många andra kemikalier vi utsätts för, men vi stoppar den ändå i munnen, med känsliga slemhinnor och sväljer lite oavsett om vi vill eller inte. Jag har själv haft jättemycket problem med mina tänder, men blev mycket bättre när jag började använda mer flour, så jag vet inte hur man ska värdera riskerna. Personligen är jag ändå mer orolig för att alla lagningar jag har i munnen ska läcka bisfenol-a än vad jag är att bli sjuk av tandkrämen. Men det är inte lätt att värdera risker och om man ska göra absolut rätt hela tiden tror jag man lätt blir antingen uppgiven eller helt hysterisk. Dessutom tänker jag att det är extremt dåligt för miljön att bli hysterisk och kasta allt. Bättre då att ersätta det med nåt bättre när man ändå måste köpa nytt. När det är dags att köpa nytt tror jag en bra tumregel är att försöka undvika det värsta och jag känner mig trots allt ganska nöjd med tandkrämsinköpet.

Äntligen en matplanering

Det är svårt att hinna med nåt bloggande när man står mitt i husförsäljning, flyttplaner och massa jobb. Dessutom är den här säsongen tämligen oinspirerande. På Coop lyckades jag hitta svenska ekologiska morötter, men annars börjar till och med den typen av grönsaker att ta slut i lagrena och börja importeras. Men äta måste man ju i alla fall och idag när jag är hemma med förkylt barn har jag till och med lyckats planera en matsedel. Den består bara av gamla klassiker, för när det är mycket runt omkring orkar vi inte pröva nya recept samtidigt. Ett recept blir dock nytt för bloggen, Soppa med quinoa, så förhoppningsvis kommer receptet upp på torsdag.

Måndag: Sojabönsbiffar, kokt potatis, svampsås

Tisdag: Spaghetti med linsbolognese

Onsdag: Kikärtsgryta med citron och örter, couscous

Torsdag: Soppa med quinoa

Fredag: Rotsakspytt

onsdag 21 mars 2012

När man har tid

På hösten är det alltid så mycket som ska fixas, grönsaker ska skördas och tas om hand, bärplockning, syltkokning och vad det nu kan vara. Då hinner man inte alltid med allt man vill göra. Därför klippte jag bara av frökapslarna från ruccolan och la dem på ett fat i bokhyllan och där har de legat sen dess. Fram till idag, för nu är de ändligen tröskade.

Jag är intresserad av fröodling, både ur ett mångfaldsperspektiv och ur ett omställningsperspektiv. När man fröodlar kan man bevara sorter som inte finns på EUs sortlista och alltså inte finns att köpa. Dessutom kan man själv välja att fröodla på plantor som har de egenskaper man önskar och får då sorter som är anpassade till klimatet på platsen där man odlar. Ur ett omställningsperspektiv ökar också relisiensen i samhället om vi kan odla många grödor utan att vara beroende av importerade frön.

Jag började min fröodlarbana med ärtor och bönor som är nästan omöjliga att misslyckas med. Ruccolan bara råkade jag fröodla, när jag skördat blad från den ett par månader gick den i blom och jag lät den stå tills frökapslarna var mogna. Nångång i framtiden ska jag slå mig in på rotfrukter, men då de är tvååriga måste de tas upp ur jorden och lagras över vintern för att sen planteras om på våren om de ska blomma och jag har ännu inte lyckats odla fram några tillräckligt fina rötter för att de ska vara värda att lagra och fröodla på. Men kanske i år, vem vet. Annars ska jag nog försöka spara några fina mangoldplantor och fröodla på dem året efter (de är också tvååriga). Man måste ju avancera i sina kunskaper.

Fröodling behöver varken vara svårt eller jobbigt. Nästan allt man kan tänkas vilja veta finns att läsa på fröodling.se. Vill man ha en bra nybörjarguide är Lena Israelssons bok "Handbok för Köksträdgården" som alltid en bra referens.

fredag 9 mars 2012

Vad jag menar med säsong

Ica har den senaste månaden gjort reklam med slogan "Någonstans på jorden är det alltid skördetid". De har en så kallad säsongssnurra där de listar frukt och grönt som de anser vara i säsong. Det fick mig att inse att det jag menar med säsongsanpassat uppenbarligen inte sammanfaller med det Ica menar. Jag känner därför ett behov av att förtydliga mig. Nu är det mars och enligt Icas säsongssnurra är följade varor i säsong:

- Aubergine från Holland
- Röd grapefrukt från USA
- Kiwi från Italien
- Plommontomat från Spanien
- Ananas från Costa Rica
- Mango från Peru
- Anjoupäron från Argentina
- Purjolök från Holland
- Blomkål från Italien

Faktum är att ingen av de ovanstående produkterna passar in på min definition av säsongsanpassad vara i mars. Varför? Jag förklarar produkt för produkt.

Auberginen odlas i uppvärmda växthus i Holland, vilka är mycket energikrävande. Aubergine kan odlas i Sverige i kallväxthus och är då i säsong i augusti och september. De auberginer som säljs i affärerna är antingen importerade från Holland och då växthusodlade eller importerade från sydeuropa där de odlar på friland. Ur miljöperspektiv är importerad aubergine en tveksam grönsak i Sverige. Men att i mars köpa växthusodlad från Holland i mars är nästan sämre än sämst, ska man köpa aubergine är det sensommaren som är den minst dåliga säsongen. Bäst är att odla själv eller avstå.
 
Den röda grapefrukten kommer ursprungligen från USA, men den kan odlas i medelhavsländerna också. Ska vi prata om att det nångång är i säsong för grapefrukt i vår del av världen så är det när de europeiska frukterna finns i butik. Men även grapefrukt är tveksam att äta i Sverige.

Kiwi från Italien kan jag acceptera. Ska man äta kiwi är det när den kommer från Italien som det är försvarbart. Övriga tider kommer den från Nya Zeeland som ligger på andra sidan jorden, alltså inte alls hållbart. Dessutom finns det inte mycket frukt i säsong så här års, så ska man äta frukt (och inte har lagrat äpplen) är ekologisk kiwi ett okej val.

Tomater kan odlas i Sverige och är då i säsong i perioden juli-september, ungefär. Då är tomat i säsong i Sverige, inte annars. När tomaterna mognar i Spanien har inget med den svenska säsongen att göra.

Att importera frukt från andra sidan jorden är inte vad jag menar med att äta säsongsanpassat. Ananas från Costa Rica och mango från Peru är inte varor som är i säsong i Sverige.

Päron odlas i Sverige. Svenska päron är i säsong på hösten. Ät päron då istället för importerade från Argentina.

Purjolök är en bra vintergrönsak. Svensk purjolök kan lagras från hösten och in i februari ungefär. Ur mitt perspektiv är säsongen för purjolök precis slut.

Den svenska blomkålen är i säsong i juli-september. Det är då jag kan tänka mig att äta blomkål. Grönsaker som kan odlas i Sverige ser jag ingen anledning till att importera, då kan man nöja sig med den svenska säsongen.

De grönsaker som är i säsong så här års, enligt min definition, är rotfrukter, kål och groddar. Bästa frukten är svenska vinteräpplen, men de kanske börjar ta slut och då får man köpa importerad frukt, men det finns europeisk frukt, så det finns ingen anledning att köpa exotisk frukt från andra världsdelar.

Jag inser att det finns två olika säsongsbegrepp och det är säkert så att ananas från Costa Rica smakar bäst just nu, men ur ett miljöperspektiv bör vi välja mat som kan odlas i vårt närområde. Det vi borde satsa på är att bli bättre på att ta tillvara frukt och bär under sommaren och hösten så att vi har tillgång till dem även nu i mars. Koka in päron, torka äpplen, frys in blåbär. Det är betydligt klimatsmartare än exotiska frukter från andra sidan jorden.

Folkhälsoguiden har en bra säsongsguide som du kan ladda ner här. Boken Sju årstider i Majas kök är också en bra guide när det gäller att välja frukt och grönt som är i säsong i Sverige.

tisdag 6 mars 2012

Stark soppa för kalla dagar

När man är täppt kan det vara gott med lite stark mat. Currypasta är alltid lite knepig att dosera, en del sorter är jättestarka, andra milda. Dessutom är det olika vad man tycker om, en del gillar stark mat, andra föredrar mildare. Så var lite försiktig med currypastan i början och smaka av soppan ordentligt. Man kan tillsätta mer currypasta på slutet om det behövs.

Röd linssoppa

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
runt ½ msk röd currypasta
1 morot
1½ dl röda linser
1 paket krossade tomater
7 dl vatten
1 tsk paprikapulver
1 buljongtärning

Skala och hacka lök och vitlök. Skala och riv moroten. Fräs lök och morot i olja. Tillsätt currypasta. Skölj linserna.
Tillsätt allt och koka ca 10 min.

måndag 5 mars 2012

Att ställa om samhället

Hade nån sagt till mig för ett år sen att jag skulle börja tro på samhällets kollaps och engagera mig för att ställa om mitt liv och samhället hade jag nog varit lite tveksam. Men det var nån gång under förra våren som jag första gången kom i kontakt med de här tankarna på kollaps och omställning. Till en början var det mina grannar som pratade om det ur ett survivalist perspektiv. Hur kunde man förbereda sig inför den kommande finansiella kollapsen? Hur kunde man lagra mat för en eventuell plöstlig oljekris? Jag ställde mig till en början rätt oförstående till deras prat. Alltså, jag insåg att oändlig tillväxt är omöjlig och att vi står inför peak oil, men att det skulle kunna få några större konsekvenser för mitt liv hade jag svårt att se.

Genom en kontakt i Naturskyddsföreningen råkade jag och min familj hamna på en kurs om att bygga jordkällare och där mötte vi människor som pratade om omställning mer utifrån ett perspektiv som jag kände mig hemma i. Att odla en så stor del av familjens mat som möjligt har alltid varit ett mål för mig. Jag gillar att påta i trädgården, gillar giftfritt odlade grönsaker som i princip inte orsakat några transporter alls och tycker dessutom att det är viktigt att bevara gamla lantsorter av olika grödor. Det här var en del av omställningen för personerna på jordkällar-kursen. Så jag började fundera lite på peak oil och hur vårat samhälle egentligen påverkas av att oljan minskar. Tidigare hade jag tänkt mig att det mest skulle leda till att bensin och mat blev dyrare och att man skulle bli tvungen att ersätta oljan med alternativa bränslen, som etanol och biogas. Men nu, efter att ha läst boken "Omställningens tid" av Björn Forsberg, så inser jag att det kommer inte gå att producera alternativa bränslen i de mängderna som skulle behövas för att ersätta oljan och det kommer att behöva göras radikala förändringar av samhället för att mänskligheten ska klara sig över peak oil. Antingen gör vi förändringarna frivilligt, eller så kommer de tvingas på oss ändå, vare sig vi vill eller inte. Forsberg har bland annat rest till Detriot och Kuba, två platser som av nöd tvingats ställa om och som får stå som exempel på det som eventuellt väntar oss. Boken är spännande, intressant och hoppfull läsning, tycker jag.

Jag tror inte på samhällets snara och omedelbara kollaps (även om jag inte utesluter att det skulle kunna hända), men jag tror att vi måste börja ställa om till ett mer hållbart samhälle. Eller hållbart är nog egentligen fel ord, eftersom det får en del att associera till klimatkompensation av flygresor snarare än ett samhälle som överlever kriser. Jag tror vi behöver ett motståndskraftigt, resilient, samhälle. En ledare i DN fick mig att inse exakt hur sårbar vår livsmedelssituation är. På kort sikt kan man såklart lösa det problemet genom att ha ett privat litet livsmedelslager i skafferiet, men på längre sikt krävs det att vi framställer en större del av vår mat själva eller i alla fall i närområdet. Och framställer maten på ett sånt sätt att vi kan fortsätta med det även om bensinen kostar 65 kronor litern och det inte går att åka till Plantagen och köpa kogödsel på säck.

Det är lätt för mig att omfamna det här, eftersom jag är van att tänka miljömässigt när jag planerar min trädgård och eftersom mitt intresse för gamla lantsorter gör att jag försöker odla så mycket som möjligt av mitt eget utsäde.  Men även den som aldrig tidigare har haft krukväxter kan ha en tomatplanta på balkongen. Det är inte svårt att lära sig. Man kan inte göra allt på en gång, men vi har som mål att med små steg försöka forma vårat liv så att vi blir mer motståndskraftiga mot framtida kriser. Här på bloggen kommer jag skriva om t ex hur och vad vi odlar (under etiketten odling).

Det finns lokala omställningsgrupper på många håll i Sverige. Man kan hitta dem genom Omställning Sverige.

söndag 4 mars 2012

Snabblagat i sjukstugan

Jag har åkt på världens bondförkylning och tror, som alltid när man är sjuk, att jag aldrig kommer att bli bra igen. Skönt då med snabblagad mat, så att den som får stå i köket (och sköta alla andra sysslor här hemma) inte behöver ha mer att göra än nödvändigt.

Måndag: Röd linssoppa
Kryddstark soppa är gott när man är förkyld. Snabblagad är den också. Receptet kommer i veckan.


Tisdag: Pasta med sojabolognese
Världens snabbaste pastasås.


Onsdag: Vegobiffar, kokt potatis, löksås
Jag tycker faktiskt att vegobiffar är snabbmat. Har man bönorna klara i kylen är det bara att mixa ihop och steka. Ja, man måste ha en matberedare, utan den måste man mosa och det tar längre tid. Koka potatisen som jag beskrev för två veckor sedan, så är den klar lagom till biffarna.  

Torsdag: Böngryta med majs och feta, quinoa
Grytan är snabb och vill man ha maten ännu snabbare kan man antingen koka quinoa i förväg eller servera den med couscous istället.

Fredag: Lökpaj
Receptet kommer så småningom. Pajdegen kan man göra i förväg och fyllningen kan också förberedas, så då är det bara att hälla ihop och grädda, det tar bara knappt en kvart.