Godisets helg

Det är bara början av påskhelgen och allt detta påskgodis står mig redan upp i halsen. Att godis inte har några som helst positiva effekter för hälsan, det vet ju alla redan, men hur är det då med miljön? Ett problem med godis är att det är tomma kalorier, dvs livsmedel med mycket socker, men ingen näring. Ett annat är att godis faktiskt är mer miljöbelastande än vad man kan tro. Skumgodis är värstingarna, de ger upphov till lika stora utsläpp av växthusgaser som fläskkött (men helt utan det näringsinnehåll som faktiskt finns i kött). Mjölkchoklad och gelegodis ligger i mitten och mörk choklad är minst klimatbelastande. Dessutom innehåller godis ofta palmolja från plantager som har en oerhört negativ miljöpåverkan. Det finns ekologiskt godis som man kan välja med lite bättre samvete, det är visserligen fortfarande tomma kalorier, men de innehåller inte de värsta tillsatserna och inte heller den värsta palmoljan.

Ett annat alternativ är att följa trenden med raw food-godis och framställa sitt eget godis, fullproppat med näring, men fortfarande väldigt gott. Det här receptet är inte raw food i begreppets sanna betydelse eftersom det innehåller rostade jordnötter, men det är fortfarande späckat med näringsämnen och så mättande att det är svårt att äta för mycket. Välj ekologiskt jordnötssmör av bara jordnötter och salt, de konventionella amerikanska varianterna innehåller socker. Smaken på dessa snacks är inspirerad av chokladbiten snickers, med choklad, jordnötter och kola, men receptet är förenklat så att det går fortare att göra.

Snickersbollar med choklad

1 dl salta jordnötter
1 dl urkärnade dadlar
0,75 dl jordnötssmör
2 msk kokos
1 msk kallpressad kokosolja
½ msk honung

Mixa de salta jordnötterna ganska fint. Tillsätt dadlar och mixa till en smet. Tillsätt resten av ingredienserna och forma till små bollar. Låt dem ligga i frysen 15 minuter. Under tiden mixar du ihop chokladen.

4 msk kallpressad kokosolja
2 msk kakao
1 msk honung

Lägg alla ingredienser i matberedaren och mixa ihop. Låt stå i rumstemperatur till bollarna fryst klart.
Doppa bollarna i chokladsmeten och lägg tillbaka dem i frysen ytterligare 15 minuter. Förvara därefter i kyl.

Tips: Vill man ha en bitigare konsistens kan man grovhacka jordnötterna istället för att mixa dem och sen röra ner dem i smeten när man mixat ihop den.

Påskgul råkost

Så här års är vi fortfarande i rotsakssäsongen och vill man äta säsongsrätt är det i princip bara rotfrukter och kål som står på grönsaksmenyn. Rivna morötter är gott, men man kan också riva andra rotsaker och dessutom hälla på dressing om man vill ha variation. Här kommer ett förslag på en god blandning. Finriv för bästa resultat.

Gul råkostsallad med citron

2 gulbetor
1 persiljerot
1 morot
3 msk citronjuice
3 msk kallpressad rapsolja
salt och peppar

Skala och riv rotsakerna. Blanda en dressing av citronjuice och rapsolja, salta och peppra. Häll dressingen på rotsakerna och blanda väl.

Vad är miljösmarta val?

I dagens DN fanns en insändare som efterlyste fler artiklar med praktiska tips på hur vi bör agera för att skapa ett hållbart samhälle. Skribenten ger exempel på några frågor hon skulle vilja ha svar på och jag vill delge er min syn på dessa frågor.

Jag vill börja med att säga att jag tror att vi alla måste vara med och skapa ett hållbart samhälle. Vi kan inte sitta och vänta på att politiker, EU, marknaden eller någon annan ska göra det åt oss. Vi måste naturligtvis ha politikerna med oss, för även om man måste göra stora förändringar på individnivå så måste även samhället göra stora förändringar. Men en stor del av förändringarna måste som sagt äga rum på individnivå och man måste börja med sig själv. Därför håller jag självklart med skribenten om att det vore bra om detta fick ännu större utrymme i dagstidningarna. Nog om det nu, dags att titta på frågorna:

Första frågan är en spännande och relevant fråga om transporter. Vad är bäst ur miljösynpunkt kiwi från Nya Zeeland som är fraktad med båt och från Italien som fraktats med lastbil. Faktum är att det blir ingen större skillnad. Koldioxidutsläppen per kilo kiwi blir i princip samma oavsett om man väljer båtfraktad kiwi från Nya Zeeland som om man väljer lastbilsfraktad kiwi från Italien. Skulle man få för sig att i framtiden frakta frukt med tåg skulle Italien komma före, men som det ser ut idag är det dött lopp. Om man dessutom tar bilen hem från affären kommer den resan ge betydligt mer utsläpp per kiwi jämfört med de utsläpp kiwins tidigare transporter genererat.

Den andra frågan handlar om klimatbelastning för flyg jämfört med klimatbelastning för köttkonsumtion. I praktiken är det här inte en relevant fråga, för det finns nog inte speciellt många som väljer mellan att antingen äta vegetariskt och flyga eller äta kött och stanna hemma. Men det kanske ändå kan vara intressant att göra en jämförelse. En flygresa till Thailand (tur och retur) ger upphov till ett utsläpp av tre ton koldioxidekvivalenter per person, medan medelsvenskens klimatbelastning från mat idag beräknas uppgå till totalt två ton per person. Att inte flyga långt är alltså en relativt enkel sak som man kan göra för att minska sin personliga klimatpåverkan!

Hur är det då med kortare flygresor? Skribenten frågar sig om man genom att äta vegetariskt tre dagar i veckan kan unna sig en flygresa till Mallorca varje år. Nu kommer hårda fakta. Idag så står den privata konsumtionen för i snitt 8 ton koldioxidekvivalenter per person och år, men för att få bukt med klimatförändringarna så skulle vi behöva komma under två ton per person och år till år 2050. Det handlar alltså inte om att ligga kvar på samma nivå som idag, för det är inte hållbart, utan det vi måste göra är minska utsläppen. Vi kan inte byta kött mot flygresor, vi måste minska på båda. Vill ni ändå jämföra Mallorca med Thailand så är det fyra gånger längre till Thailand och sen kan ni räkna själva. Ett kilo nötkött motsvarar i snitt 26 kg koldioxidekvivalenter och ett kilo fläskkött motsvarar i snitt sex kilo. Dags att fräscha upp mellanstadiematematiken.

Nästa fråga rör verkligen de små sakerna. Är det bättre att skölja ur och återanvända plastpåsen än att slänga den? Att använda plastpåsar igen är såklart bra och om de behöver sköljas lite snabbt så är det ingen stor miljöbelastning. Men det är klart, om den är väldigt kladdig och du sköljer ur den under rinnande varmvatten med högt tryck i tio minuter, då är säkert svaret nej. Själv sköljer jag sällan plastpåsar, mina plastpåsar brukar det räcka att skaka av, möjligen torka ur, och använda igen.

Den fjärde frågan berör återigen det här med att byta ett miljövänligt beteende mot ett helt annat mindre miljövänligt. Hur många plastpåsar måste återanvändas för att väga upp bilresa till landet? Frågan saknar relevans helt och hållet, men bara på skoj ska jag göra uträkningen åt er. En liter bensin släpper ut 2360 g koldioxid (vid förbränning, de utsläpp som gjorts under framställningen räknas alltså inte med, alltså är det fusk), en bil drar ungefär 0,8 l per mil (i alla fall min bil) och till landet är det ungefär 30 mil (kanske). En plastpåsar av typen Ica-kasse väger ungefär 20 gram och är tillverkad av polyeten. Polyeten släpper ut två kilo koldioxidekvivalenter per kilo plast. Du måste alltså låta bli att köpa 1416 plastpåsar för att motsvara en bilresa på 30 mil, ska du hem igen blir det 2832 påsar totalt. Lycka till!

Den sista frågan förstår jag inte alls syftet med. Den handlar om om det är viktigast att återvinna metallfilmen eller plastburken på en creme fraiche-burk. Om vi ändå sopsorterar, varför inte återvinna båda?

Men en sak tycker jag ger jag verkligen skribenten rätt i. Media borde noggrannare granska hur politiker behandlar miljöfrågan och vi alla borde försöka utöva påtryckningar på politikerna för att föra upp klimatfrågan ännu högre upp på dagordningen. Ett bra sätt att göra det just nu är att gå med i Föräldravrålet.  Ta klimatfrågan på allvar! Svik inte våra barn. På frågan ”Hur ska jag väga min egen bekvämlighet och mina egna önskningar mot miljövinsterna?” så svarar jag att varje gång det är möjligt att göra ett val som gynnar miljön, så försök göra det. Ta bussen istället för bilen, undvik att flyga, ät mindre kött, köp färre saker, skriv till din politiker, nätverka med dina grannar. Kolla in den här youtube-videon för mer inspiration.

Källor för dig som vill läsa mer:

 

Köttkonsumtionens klimatpåverkan - Naturvårdsverket 2013

Mat-klimat-listan - SLU 2012

Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar - Livsmedelsverket 2011

Vintrig fisksoppa med saffran

Svartrot är en doldis bland grönsakerna. De ser ganska trista ut där de ligger, ofta lite jordiga, med svart skal. När man skalar dem oxiderar de dessutom på nolltid, så har man bara köpt en på kul kanske man ledsnar redan där. Men gör inte det! Svartrot är jättegott och har fördelen att den är lagringsbar och har alltså sin bästa säsong från september till maj (ungefär). För att slippa se dem oxidera, fyll en skål med kallt vatten och lägg omedelbart ner de skalade svartrötterna under vatten, så håller de sig vita och fina tills tillagningen. 

Fisksoppa med svartrot och saffran

400 g miljömärkt fisk (vi använde sej)
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 kuvert saffran
½ tsk dragon
3 msk vetemjöl
3 dl vatten
1½ dl mjölk
1 dl vispgrädde
1½ msk fiskfond
200-300 g svartrötter
1 morot
1 bit rotselleri (ca 100 g)

Skala och hacka lök och vitlök. Skala, ansa och skär rotsakerna i lagom stora bitar. Var noga med att lägga svartroten direkt i kallt vatten, så att den inte blir mörk.
Fräs lök och vitlök en stund i ca 3 msk rapsolja. Strö över saffran och dragon. Rör ner mjölet och späd med vattnet. Låt koka upp. Tillsätt grädde, mjölk, grönsaker och fiskfond. Koka upp och låt koka 5-10 minuter (beroende på hur stora rotsaksbitarna är).
Dela fisken i mindre bitar och lägg den i grytan. Låt sjuda några minuter tills fisken är klar.

Veckomatsedel vecka 13

Det här blir en lite kortare vecka eftersom det är långfredag på fredag och påskhelg. Veckan inleds med en enkel vardagsklassiker.

måndag: Pasta med linsbolognese


Jag följer sällan slaviskt recept, utan tar vad jag har och ersätter grönsaker efter säsong. Så här års passar morot bra i kikärtsgrytan, men i augusti kan man med fördel ersätta den med squash.

tisdag: Kikärtsgryta med citron och örter, couscous

Svartrot är en doldis bland grönsakerna. Den går bra att lagra hela vintern och är alltså ett utmärkt val så här års. Jag gillar att ha den i en fisksoppa.

onsdag: Fisksoppa med saffran och svartrot

Det näst mest besökta receptet här på bloggen är sojabönsbiffar. Jag tror att det beror på att det är nåt som många googlar på och jag hoppas att de som hittar receptet gillar det. Pröva du också!

torsdag: Sojabönsbiffar, svampsås, kokt potatis

Glad påsk! Hoppas våren kommer igång på allvar nu.

En godare pizzadeg

Efter att ha tillämpat pizzatrixen några gånger med lyckat resultat kände jag mig redo att gå vidare och förändra receptet mer till min egen smak. Jag gillar lite grövre deg, så här kommer ett recept på sådan. Fyra stora portionspizzor blir det, eller åtta mindre pizzor eller kanske 16 minipizzor (som den på bilden som ligger på en liten assiett) om man föredrar det.

Pizza

8 g jäst (1/6 paket)
4 dl fingervarmt vatten
6,5 dl dinkelsikt
3,5 dl dinkelmjöl fullkorn
1/4 dl rapsolja
1 msk honung
2 tsk salt

Lös upp jästen i vattnet. Rör ihop alla ingredienser till en jämn deg. Låt jäsa i 45 minuter. Sätt under tiden på ugnen på högsta värme och sätt in en plåt.
Ta upp degen på ett mjölat bakbord och dela den i fyra delar. Forma degbitarna som i den här filmen och låt dem jäsa på bakbordet i 15 minuter. Baka ut pizzan, lägg på tomatsås, ost och önskad fyllning. Grädda ca 10 minuter.

Nybakat till soppan

Att bröd är godast när det är nybakat beror på att fukten i brödet fortfarande är bunden i stärkelsen. När brödet får ligga så torkar det och stärkelsen blir hård. Brödet smakar helt enkelt inte lika bra längre. Till soppa vill man ju gärna njuta ett gott bröd och vill man ha det riktigt nybakat måste man göra det själv. Precis som födelsedagsfrallorna jag bakade förra veckan fick jäsa över natten kan man låta degen jäsa över dagen. Idag har jag valt att göra brödet på dinkelmjöl, för det ger en så härlig brödsmak, men om man vill kan man ersätta fullkornsdinkel med grahamsmjöl och dinkelsikt med vetemjöl, det blir också bra (men inte lika gott).

Dinkelfrallor

3 g färsk jäst (en bit ungefär i storlek som en kokt kikärta)
3 dl fingervarmt vatten
3 dl dinkelfullkornsmjöl
2 dl dinkelsikt
1 tsk salt

Lös upp jästen i vattnet. Tillsätt mjöl och salt och rör ihop till en deg. Låt jäsa över dagen (7-10 timmar).
Ta upp degen på ett mjölat bakbord och vik ihop den till ett paket. Låt jäsa 30-45 minuter medan ugnen värms till 250 grader.
Dela degen i 8-12 bitar, forma till frallor och grädda ca 10 minuter. Låt svalna något innan servering.

Små, små sojabönsbiffar till pasta

Sojabönor har en ganska neutral smak, så man kan med fördel krydda dessa biffar mer. Stek dem som små, små puckar och servera med spaghetti och tomatsås.

Sojabönsbullar

3 dl kokta sojabönor
1 potatis
3 msk hampamjöl, kikärtsmjöl eller sojamjöl
1 ägg
2 msk vetemjöl
1 msk soja
2 msk chilisås eller ketchup
½ msk basilika
salt och peppar

Skala och riv potatisen grovt. Mixa alla ingredienser och smaka av och tillsätt mer vetemjöl om smeten känns för lös. Krydda gärna med dina favoritkryddor. Forma till små puckar och stek på medelvärme i olja några minuter. Servera med pasta och tomatsås.

Tomatsås

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 paket krossade tomater
1 grönsaksbuljongtärning
1 msk socker
salt och peppar

Skala och hacka löken. Fräs lök och vitlök i olja. Häll på tomater. Smula i buljongtärningen och smaka av med socker, salt och peppar.

Veckomatsedel vecka 12

I fredags kom årets sista Svenska lådan från Ekolådan. Den var full med rotsaker, så då passar det ju bra med rotsakspytt.

måndag: Kikärts- och rotsakspytt med feta

För att få lite variation på pastarätterna tänkte jag prova en ny variant på sojabönsbullar som serveras med pasta och en klassisk tomatsås.

tisdag: Sojabönsbullar, pasta, tomatsås

När jag la upp receptet på den mexikanska böngrytan så lagade jag den med black eye-bönor. De var något av mina favoritbönor vid den tidpunkten, så nu sörjer jag att det inte går att få tag på dem längre. Skörden måste slagit fel eller nåt, för senaste året har det inte funnits ekologiska black eye-bönor i butik. Jag tänker prova att använda pintobönor den här veckan, men även svarta, vita eller kidneybönor fungerar bra.

onsdag: Mexikansk böngryta, nakenhavre

Ledsna palsternackor i kylen passar bra i fisksoppa.

torsdag: Fisksoppa med räkor

På fredag blir det pizza. Jag kommer ha mozzarella, räkor och champinjoner på min. Barnen brukar vilja ha ananas. Eftersom det är svårt att hitta ekologisk ananas i vanliga butiker brukar vi beställa på konserv från Ekolådan, men i välsorterade hälsokostbutiker borde man också kunna hitta. 

fredag: Hemlagad pizza

Fixa egen färssås

Rotsellerin gör den här pastasåsen fyllig och god och de mixade sojabönorna ger en lite krämig konsistens. Jag föredrar att koka sojabönorna själv och är man ute i god tid kan man med fördel grodda sojabönorna innan man kokar dem. Det förkortar koktiden betydligt. Det finns faktiskt sojabönor som kan odlas i Sverige. Jag tror jag ska testa i år och se hur det fungerar i mitt trädgårdsland.

Pastasås med egen sojafärs

3-4 dl kokta sojabönor
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 palsternacka
1 bit rotselleri (ca 100-200 g)
1 morot
1 paket krossade tomater
2 tsk torkad oregano
salt och peppar

Mixa sojabönorna till en grov färs (den får gärna vara lite ojämn, både en del mos och en del hela bönor).
Skala och hacka löken. Skala och riv rotsakerna. Fräs lök och rotsaker i lite olja tills de mjuknat. Häll på krossade tomater och sojafärsen. Låt puttra ca 10 minuter. Krydda och smaka av. Servera med nykokt pasta och säsongens grönsaker.

Gula ärtor blir goda bollar

Den här veckan har jag använt gula ärtor (ja, precis sådana som man brukar koka ärtsoppa av) för att göra en rätt som till formen påminner köttbullar. Någon sa att det är trist med vegobiffar och vegobullar eftersom de inte smakar som kött, men som jag ser det är det inte meningen att de ska smaka kött. De här ärtbullarna är en egen rätt med egen smak. Ingen skulle ju komma på tanken att kritisera pannkakor eftersom de inte smakar som tomat, till exempel.

Ärtbullar

250 g torra gula ärtor eller ca 6 -8 dl kokta
1½ dl matvete
1 ägg
1 tsk salt
½ tsk lökpulver
3 msk hackad persilja
svartpeppar efter smak

Blötlägg ärtorna i minst 8 timmar och koka dem därefter mjuka i ca 30-40 minuter. Häll av.
Koka matvetet enligt anvisning på förpackningen.
Mixa eller mosa ärtorna med ägg och kryddor till en smet (den behöver absolut inte vara slät, det är bara gott om det finns lite hela ärtor i den). Blanda i matvetet med en sked. Forma till bollar och stek i rapsolja.
Jag serverar dessa med potatismos och en sallad på rivna rotsaker, men jag skulle tro att de fungerar alldeles utmärkt till pasta, i pitabröd eller bara med en massa grönsaker.

Dags att så tomater

Nu börjar det verkligen ta fart med förodlandet. Nu i mars är det en hel massa frön som ska i jorden och först ut hos oss blev fyra sorters tomater. Tomater som fått solmogna på plantan smakar mer än de man köper i butiken och doftar fantastiskt. Det finns flera sorters tomater som lämpar sig bra för krukodling om man inte har tillgång till växthus. Idag har jag sått Black Russian (den godaste tomatsorten av alla, enligt mig), Ildi, Pendulina (en ampeltomat) och Moneymaker. Jag har tänkt sätta alla, utom ampeltomaten, i växthuset, men alla dessa sorter går bra att odla i stora odlingskärl också.

Paprikan jag sådde i början av februari är det dags att omskola nu, det ser man genom att den fått sitt första riktiga bladpar. Då är det dags för större kruka med mer näringsrik jord. Just denna är sådd i en torvkruka, så då är det bara att plantera hela krukan (samma gäller när man sått i kruka av tidningspapper). Det är bra eftersom man inte riskerar skada rötterna på samma sätt som om man planterat i en plastkruka som måste avlägsnas först. 

Utöver paprika och tomat har jag passat på att så lite olika kryddväxter. Förra helgen kunde jag stå ute i solskenet och så persilja, basilika, mejram och koriander. Det är vår det! Idag fick vi så inomhus för att slippa frysa fingrarna av oss. Under nästa vecka kommer jag så ytterligare några tomatsorter, samt ett par kålväxter. Om en månad kommer det vara mycket trångt på fönsterbänkarna, så nu hoppas jag våren skyndar sig. 

Veckomatsedel vecka 11

Om man bor i villa, radhus eller radhuslik lägenhet så får man "tidningen" Vi i Villa i brevlådan. Det går inte att komma undan. Jag har provat att sätta upp "Ingen reklam, tack!" på brevlådan, men eftersom den tydligen (av nån okänd, mystisk anledning) klassas som tidning och inte reklam så hjälper inte det. Jag har också ringt och mailat till dem och försökt slippa få tidningen, men se det går inte, för de har inga rutiner för sådant ("och den kommer ju ändå inte så ofta", citat från personen jag pratade med när jag sist försökte). Som jag ser det är "tidningen" bara en glassig reklambrochyr som vill få oss att köpa mer saker. Men det finns ändå ett inslag i tidningen som jag tycker är bra och det är Johan Tells spalt. På bilden ovan ser ni det senaste utgåvan. Johan förespråkar minst en vegetarisk dag i veckan och ger tipset att man ska lära sig laga fler rätter med baljväxter än bara ärtsoppa och bruna bönor. En bra rätt att börja med om man inte brukar laga och äta så mycket vegetariskt är måndagens böngryta. Den går på nolltid att laga och smakar jättegott!

måndag: Böngryta med majs och feta, quinoa

Förra veckan började jag ett litet projekt med gula ärtor i matlagningen. På tisdag är det dags för ett nytt recept. Den här gången blir det ärtbullar med det klassiska köttbullstillbehöret brunsås.

tisdag: Ärtbullar, kokt potatis, brunsås

Soppa är toppen och på onsdag blir det en barnvänlig redd soppa med pasta och vita bönor. Till soppan blir det nybakt bröd.

onsdag: Tomatsoppa med vita bönor

Kokta, grovt mixade sojabönor blir en fin färs som man kan göra pastasås på. Sojabönor har en helt annan konsistens än de andra baljväxterna, fastare och mindre mjöliga, så det blir en kul variation.

torsdag: Pasta, pastasås med rotsaker och hemmagjord sojafärs

Alla familjer har nog sitt eget sätt att "göra helg", ha fredagsmys eller vad man nu kallar det för. För mig är det inget som signalerar start på helgen mer än ugnsrostade rotsaker med nåt tillbehör och yoghurtsås. Vill man undvika fisken kan man exempelvis göra en bönsallad till eller kanske några goda vegobiffar. 

fredag: Ugnsrostade rotsaker, fiskbiffar, yoghurtsås

Lasagne med klimatsmart protein

Gula ärtor är en proteinrik baljväxt som trivs bra i vårt klimat och odlas på många håll i Sverige. De är mest kända som huvudingrediensen i ärtsoppa, men kan användas till så mycket mer. Här får de vara proteintillskott i en smarrig vegetarisk lasagne. Men de är lite undercover, för när man mixar dem innan man blandar ut dem i såsen så syns de inte alls.

Ärtig lasagne

lasagneplattor
1½-2 dl riven ost

grönsakssås

250 g torkade eller 8 dl kokta gula ärtor
1 gul lök
2 morötter
2 vitlöksklyftor
2 paket krossade tomater
3-4 dl vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
basilika
salt och peppar

Om ärtorna är torra, blötlägg dem över natten och koka dem därefter i 20-30 minuter. Mixa dem därefter till en smet eller färs.
Skala och hacka löken. Skala och grovriv morötterna. Frås lök, morötter och pressad vitlök i lite olja. Häll på tomater, vatten, ärtmos och smula i buljongtärningarna. Blanda allt noga och krydda med basilika, salt och peppar efter smak.

bechamelsås

3 msk rapsolja
3 msk vetemjöl
6 dl mjölk

Vispa ihop mjöl och olja i en kastrull. Späd med mjölken. Koka upp under omrörning och låt koka 3-5 minuter.

Varva lasagneplattor, grönsakssås och bechamelsås i en ugnsfast form. Strö över ost. Gratinera i ugnen på 225 grader ca 20-30 minuter.

Nybakta frukostfrallor på födelsedagsmorgonen

Jag brukar kylskåpsjäsa frallor på plåt, men tyvärr tar det lite för mycket plats i kylen för att jag ska kunna göra det ofta. Därför blev jag väldigt glad när jag i boken Bröd och pizza läste om Martin Johanssons frukostfrallor som man bakar med pyttelite jäst och jäser i rumstemperatur över natten. Enligt detta koncept bakades frallor till dagens födelsedagsbarn. Söta av äppeljuicen och rykande färska ur ugnen. Ja, jag var tvungen att gå upp lite extra tidigt för att frallorna skulle hinna gräddas och svalna tillräckligt innan frukosten, men vad gör man inte för ett födelsedagsbarn. 

Födelsedagsfrallor

3 g jäst
2,5 dl äppeljuice
2 dl grahamsmjöl
3 dl vetemjöl
1 tsk salt

På kvällen:
Lös upp jästen i en del av juicen. Blanda sedan alla ingredienserna och låt jäsa i rumstemperatur över natten.

På morgonen:
Tag upp degen på ett mjölat bakbord. Platta ut och vik ihop den till en kudde. Låt jäsa 30 minuter medan ugnen värms till 250 grader. Forma degen till frallor och grädda ca 10 minuter.

Indisk gryta med svenskt gryn

Om man tycker att den här grytan är stark går det utmärkt att byta ut vattnet mot turkisk yoghurt. Jag tycker den här grytan passar speciellt bra till kokta korngryn. Korngryn ser ut lite som gröt när de är nykokta, men om man fluffar upp dem lite med en gaffel och låter dem ånga av nån minut så blir de väldigt lika couscous. Våga testa korngryn, ännu ett utmärkt svenskt gryn.

Indisk ärtgryta

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 msk garam masala
1 tsk spiskummin
1 paket krossade tomater
1 dl vatten
3 dl kokta kikärtor (eller ett paket konserverade)
2 dl gröna ärtor
1 äpple
1 tsk salt

Skala och hacka lök och vitlök. Skala och skär äpplet i små bitar. Fräs löken i olja med kryddorna. Tillsätt krossade tomater, vatten, kikärtor, ärtor, äpple och salt. Koka upp och låt koka ihop 10-15 minuter. Servera med kokta korngryn eller nåt annat gryn.

Veckomatsedel vecka 10

Enligt en skribent i dagens nummer av Sydsvenskan skulle en minskning av köttkonsumtionen med en tredjedel för att jordens befintliga åkermark ska kunna föda en befolkning på 10 miljarder människor. Prova en vegetarisk rätt den här veckan! Vill du ha en helt vegetarisk vecka så byt ut torsdagens fiskrätt mot exempelvis pasta med linsbolognese och mjölkprodukterna i de andra recepten mot vegetariska alternativ.

Det är verkligen värt att försöka få tag på mjölig potatis till potatismoset, så därför är jag så glad att Coop säljer ekologisk mjölig potatis. Man kan mosa fast potatis också, men det blir inte riktigt lika bra. 

måndag: Lins- och korngrynsbollar, potatismos

Korngryn är ett alldeles utmärkt svenskodlat alternativ till ris, bulgur, couscous och liknande. Tillsammans med en indiskt kryddad gryta med äpple, kikärtor och gröna ärtor blir det väldigt gott. 

tisdag: Indisk ärtgryta, kokta korngryn

Linssoppa kan man göra i en miljon olika varianter, men jag tror ändå den här är min favorit.

onsdag: Tinas linssoppa

Det är faktiskt inte speciellt svårt att panera fisken själv, men även om man väljer att köpa färdiga fiskpinnar så är currysåsen definitivt värd att laga. Jättegod. Att blanda jordärtskockor och rotselleri i potatismoset gör det smakrikare och är dessutom ett bra sätt att använda jordärtskockor om man har ett överflöd av det (vilket man lätt får om man odlar dem i trädgården).

torsdag: Hemlagade fiskpinnar, currysås, rotsaksmos

I fredagens lasagne innehåller tomatsåsen ärtfärs, dvs kokta, mixade gula ärtor. Det ger ett bra proteintillskott, utan att man för den sakens skulle behöver ha hela bönor eller ärtor i såsen. Receptet kommer på fredag. 

fredag: Ärtig lasagne