Annorlunda pumpasoppa

Pumpa och vintersquash är jättegott i mixade soppor. Det finns tre olika arter (och flera hundra olika sorter) som kan kallas pumpa och/eller vintersquash, men det spelar inte så stor roll vilken sort man använder. I den här soppan jar jag använt butternut squash eftersom det var det jag råkade ha hemma. Hade jag haft en vanlig orange halloween-pumpa hade jag istället använt motsvarande mängd av den. 300-400 g pumpa är lagom i den här soppan.

Tomatsoppa med linser, pumpa och kokosmjölk

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
½ butternut squash
500 g krossade tomater
1 dl röda linser
4 dl kokosmjölk
2 grönsaksbuljongtärningar
2-3 dl vatten

Skala och hacka lök och vitlök. Skala, kärna ur och tärna pumpan. Fräs löken i lite olja tills den blir mjuk. Låt pumpan fräsa med ett par minuter. Tillsätt tomat, linser, kokosmjölk och buljongtärningar. Späd med vatten om det behövs. Koka 10-15 minuter tills allt är mjukt. Mixa med stavmixer så soppan blir slät. Smaka av med salt och peppar.

Genvägar i köket

Ibland är de så himla skönt med färdiga såser och andra smaksättningar som man bara blandar i och så blir det gott. Tyvärr finns det inte så gott om ekologiska färdiga smaksensationer, men jag har förälskat mig Herbarias kryddblandningar. Min favorit är Tajine Marrakesh som gör att kikärtsgrytan alltid smakar perfekt.

En grönsak som jag först de senaste två åren lärt mig laga och uppskatta är vintersquash. En lättodlad grönsak som kan lagras hela vintern i ett svalare utrymme, som en källare. Det finns många olika sorter. Den vanligaste i handeln är nog butternut squash. I den här rätten använder jag bara halva pumpan, den andra halvan har jag i en god soppa senare i veckan.

Enkel kikärtsgryta

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
½ vintersquash
500-800 g krossade tomater
3-4 dl kokta kikärter
2-3 msk Tajine Marrakesh
salt och peppar

Skala och hacka lök och vitlök. Skala, kärna ur och tärna vintersquashen. Fräs löken i olja tills den blivit mjuk. Låt squashen fräsa med en stund mot slutet. Häll på tomater och kikärter. Koka upp och låt puttra en stund. Tillsätt kryddblandningen, smaka av. Slata och peppra om det behövs.
Servera med kokt hirs eller couscous.

Godaste frukostgröten

Av alla varma grötar jag lagar så är det här min favorit. Bäst smakar den på hösten med nyplockade blåbär, men så här års får jag hålla tillgodo med frysta. Receptet ger en stor portion eller två små. Skrädmjöl består av rostad, malen havre. Det är periodvis lite svårt att få tag på, men det blir inte samma smak utan det, så det är nödvändigt. Har du inte testat havremjölk tidigare så våga göra det till den här gröten. Det blir som en havresymfoni!

Blåbärsgröt

1 dl havregryn
½ dl skrädmjöl
3 dl vatten
en gnutta salt
2 dl blåbär
1 tsk honung

Blanda havregryn, skrädmjöl, vatten och salt. Koka upp och låt puttra på svag värme i 3 minuter. Tillsätt blåbär och rör tills de är helt i blandade. Rör i en sked honung. Servera med havremjölk.

Våren är här!

Nu är det verkligen vår och aldrig känner jag mig så rik som när jag kan gå ut och plocka ingredienser till maten i trädgården. Jordärtskockorna skördar jag alltid på våren, det är då man behöver dem bäst. I gräsmattan växer tuvor med gräslök och nässlor finns på alla möjliga och omöjliga ställen. Resultatet blir paj!

Vårpaj

2 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
0,75 dl rapsolja
1 kokt potatis
3 msk vatten

Mosa eller mixa ihop pajdegen, tryck ut den i en form och förgrädda på 225 grader i 10 minuter.

500 g jordärtskockor
½ l späda nässlor
1 knippe gräslök
2 ägg
1 dl havremjölk eller komjölk
2 dl riven ost
salt och peppar

Koka jordärtskockorna mjuka i lättsaltat vatten, ca 15 minuter. Spola dem sedan i kallt vatten och skala dem. Mosa med en potatisstöt.
Koka upp vatten och förväll nässlorna två minuter. Häll av och hacka nässlorna.
Hacka gräslöken.
Blanda alla ingredienser till fyllningen och smaka av med salt och peppar. Häll ner blandningen i pajskalet. 
Grädda på 200 grader i ca 30 minuter.

Tankar om kött

Det pratas mycket om att vi bör minska vår köttkonsumtion för att minska vår miljöbelastning, men det finns, som alltid, de som hävdar att det är helt fel. Deras argument är ofta att betande djur är nödvändiga för att bevara det öppna landskapet med dess biologiska mångfald och att djuren tar tillvara på resurser som vi inte kunnat använda på nåt annat sätt. De som hävdar detta har både fel och rätt. De har rätt i att betande djur är viktiga för den biologiska mångfalden och de har rätt i att kött från betande djur är ett sätt att bruka mark som annars inte hade kunnat användas för livsmedelsproduktion. Men de har fel i att vi inte bör minska vår köttkonsumtion.

Köttguiden är utvecklad som en del av forskningsprojektet "Klimatmärkt livsmedelsbutik" vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). De har räknat på hur mycket kött som kan produceras genom enbart bete på i övrigt obrukbara marker och kommit fram till att det ger utrymme för en konsumtion av 200-400 g kött per person och vecka. Det är betydligt mindre än genomsnittskonsumtionen i Sverige idag, som enligt Jordbruksverket ligger på närmare 900 g per person och vecka. Observera också att det inte finns några som helst positiva miljöaspekter på kött från kraftfoderuppfödda djur, utan ska man äta kött så bör det vara från betande djur som livnär sig på hö vintertid.

Om man vill äta kött så finns det ju flera aspekter på vilket kött man ska äta. Här är de djuretiska aspekterna enligt mig viktigare än miljöaspekterna, men jag kan inte se att det finns någon konflikt mellan dem. Själv äter jag inte kött (om man bortser från fisk ibland), men Kajsa på Grinda gård sammanfattade precis mitt sätt att se på saken på jordbrukets Facebook-sida för en tid sedan, så jag tar och klipper in hennes tankar här.

Inlägg av Grinda Gård.
 

Det är allt för många som inte kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion till en hållbar nivå och det finns därför är det fortfarande helt rätt att välja att äta helt vegetariskt. Bara för att man har betande djur så måste man inte heller äta dem, men det finns gott om människor som inte kan tänka sig att klara sig på bara 200-400 g kött i veckan, så risken att det ska bli kött över bara för att fler människor blir vegetarianer är obefintlig. Uppmaningen att äta mer grönt fortsätter att vara rätt ur ett miljöperspektiv!

Klassisk frukost i ny tappning

En vegetarisk frukost utan mjölkprodukter är ett steg till att minska sin klimatbelastning. Gröt kanske inte låter så lyxigt och det gör sig inte heller speciellt bra på bild, men det kan varieras i oändlighet och smaka hur gott som helst. En klassiker är ju att äta gröt med fruktmos eller sylt, men här låter jag frysta bär och torkade aprikoser koka med gröten istället. Havremjölk passar utmärkt till gröt. Om man har lingonsylt på gröten kan havremjölken ibland skära sig lite. Det smakar ingen skillnad, men ser lite tråkigt ut. 

Jag är hungrig på morgonen och brukar därför oftast göra en och en halv portion, men receptet är anpassat för en normal pottion.

Havregröt med hallon

1 dl fiberhavregryn
2 dl vatten
en knivsudd salt
4 torkade aprikoser
1 dl frysta hallon

Häll havregryn, vatten och salt i en kastrull. Koka upp och koka 2 minuter. Klipp aprikoserna i mindre bitar och blanda i dem och hallonen. Rör runt och låt koka ytterligare någon minut. Servera med havremjölk.

Vegobiffar med hasselnötter

I den nya föräldratidningen Nära Barn hade de ett reportage från ett kristet kollektiv som fick dela med sig av sitt bästa recept och då valde hasselnötsbiffar. Receptet passade inte riktigt det jag hade hemma, så jag gjorde en egen variant och de blev verkligen fantastiskt goda. Enkelt att steka dem i ugnen och lika goda i matlådan dagen efter. Det här är en rätt som kommer hamna i vår roterande veckomatsedel!

Hasselnöts- och linsbiffar

1½ dl röda linser
150 g hasselnötter
1 gul lök
2½ dl havregryn
1½ msk sojasås
1 msk citronjuice
1 tsk basilika
1 tsk timjan
2-4 msk vetemjöl
salt och peppar

Sätt ugnen på 150 grader.
Koka linserna i 10 minuter och häll sedan av dem. Mal hasselnötterna, antingen i mixer eller med en mandelkvarn.
Skala och hacka löken. Fräs löken i lite rapsolja så den blir mjuk.
Blanda linser, nötmjöl, lök och havregryn. Blanda i soja, citron och kryddor. Tillsätt mjöl till lagom konsistens. Om linserna är mycket blöta kan det behövas mer vetemjöl. Smaka av med salt och peppar.
Pensla en plåt med lite olja. Klicka ut smeten till biffar på plåten och grädda dem i ca 20 minuter i 150 grader.
Servera med kokt potatis, löksås och rivna morötter. Eller nåt annat gott!

Minska på mejeriprodukterna för klimatet

I förra veckan presenterade FNs klimatpanel IPCC sin rapport om effekterna av klimatförändringarna och det står klart att vi har mycket kort tid på oss för att minska utsläppen om vi inte vill gå en katastrofal framtid till mötes. Samtidigt kom en ny studie från forskare vid Chalmers det inte räcker med att minska utsläppen från energianvändning och transporter, utan vi måste också se över våra matvanor. Och det är inte bara köttet som är boven. Mjölkproduktionen står för ungefär en fjärdedel av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Ost och smör är de mest miljöbelastande mjölkprodukterna, det beror på att det går åt tio liter mjölk för att tillverka ett kilo ost eller ett kilo smör.

Det finns många bra alternativ till mjölk att använda i matlagningen. Själv använder jag mest havremjölk, men det finns flera andra alternativ i matbutikerna. Matlagningsgrädde ersätter jag numera alltid med havregrädde. Smör kan i de flesta fall ersättas med rapsolja eller annan vegetabilisk olja. När det gäller ost är det svårare att hitta alternativ som fungerar och smakar lika bra, så där satsar jag på att helt enkelt minska mängden. Lite riven ost på lasagnen smakar faktiskt lika bra som mycket riven ost på gratängen. På smörgåsen kan man växla med andra vegetariska pålägg, olika grönsaker, bönröror och annat. Den vegetariska pastejen tartex med några skivor smörgåsgurka på är en av mina favoriter. Det finns också god vegetarisk påläggskorv för den som vill ha det. Den största förändringen jag gjort i mina matvanor för att minska min ostkonsumtion är att jag börjat äta gröt med havremjölk till frukost istället för smörgåsar. Gröt kan varieras i det oändliga och jag kommer framöver dela med mig av några av mina favoritgrötrecept.

Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri Måndag, föreslog i senaste numret av matmagasinet Vego att vi efter köttfri måndag bör införa mjölkfri tisdag. Ett utmärkt förslag. Enligt DNs 21 tips för att minska dina klimatutsläpp så kan man minska sina utsläpp av växthusgaser med 1 ton (motsvarar 10% av genomsnittsvenskens utsläpp, enligt samma artikel) bara genom att avstå från nötkött och byta ut komjölken mot vegetabiliska alternativ. Att laga mat utan mjölk är lätt. Testa du också!

Gör det enkelt!

Ibland känner jag att jag fastnar i väldigt ambitiös matlagning där allt ska smaksättas med all sköns spännande kryddor och såser och efter ett tag kan det nästan kännas som en belastning att laga mat. Det är då det är dags att skala ner på ambitionen. Vegetariskt är inte mer komplicerat att laga än kött. Här kommer receptet på en supergod och enkel lasagne som hela familjen älskar.

Enkel lasagne

Sätt ugnen på 225 grader.


1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 morötter
300 g sojafärs eller quornfärs

500 g krossade tomater
1 grönsaksbuljongstärning

Skala och hacka lök och vitlök. Skala morötterna och riv dem grovt. Fräs lök, vitlök och morötter i lite rapsolja. Låt färsen fräsa med en stund. Häll på tomater och smula i buljongtärningen. Låt puttra på svag värme medan du gör bechamelsåsen. 

3 msk rapsolja
½ dl vetemjöl
8 dl mjölk eller havremjölk
salt och peppar

Häll rapsoljan i en kastrull och vispa i mjölet så att det inte finns några klumpar. Tillsätt mjölken lite i taget och koka upp under omrörning. Låt koka på svag värme 3-5 minuter, försiktig så att det inte bränner fast. Smaka av med salt och peppar.

1 paket lasagneplattor

Häll bechamelsås i formen, lägg på lasagneplattor och häll på tomatsås. Varva bechamelsås, lasagneplattor och tomatsås. Avsluta med ett lager bechamel och strö över lite riven ost om du vill. Gratinera i 225 grader i 20-30 minuter (tills plattorna är mjuka).

Smaklig måltid!

Lönearbeta mindre och rädda klimatet!

DN publicerar idag en lista med 21 tips för att minska sina klimatutsläpp. 21 riktigt bra råd som jag kommer återkomma till flera gånger, där jag idag väljer att fokusera på nummer 16. Råd nummer 16 handlar om det som på svengelska kallas för att downshifta. Att frivilligt minska sin arbetstid minskar också dina klimatutsläpp. Den som väljer att jobba 80% istället för 100% minskar, enligt DN, sina utsläpp med 1,5 ton koldioxidekvivalenter per år. 1,5 ton koldioxid är mycket. Exakt hur mycket vi släpper ut per person i Sverige varierar lite mellan olika källor, men någonstans mellan 4,5 och 9 ton verkar vara genomsnittet och då är 1,5 ton mellan 17 och 33%. Hur går det då till? Jo, det är en dubbel effekt. När vi producerar mindre så blir det mindre utsläpp och eftersom vi samtidigt får mindre pengar att röra oss med så minskar vi vår konsumtion och det minskar utsläppen ytterligare. Istället får vi mer tid för att utveckla våra fritidsintressen, läsa fler böcker, leka mer med barnen, hjälpa en granne, lära dig nåt nytt, baka bröd, laga nåt trasigt, odla tomater och allt det där andra som man skulle vilja göra, men inte hinner. Win-win.

Men pensionen då? Och välfärden? Jag är ledsen att säga det, men om vi inte får bukt med klimatförändringarna så kommer notan bli så hög att vi tyvärr inte kan räkna med någon större pension och välfärden kommer i så fall behöva skäras ner hur som helst. Modellen att beskatta arbete kanske inte heller är den bästa i en värld där vi alla skulle behöva arbeta och producera mindre? Jag är inte nationalekonom, så jag har inga färdiga svar. Det jag vet är att jag vill ta ansvar för vår planets framtid och att frivilligt minska sitt konsumtionsutrymme är ett utmärkt sätt att göra det. Den här veckan tänker jag ägna några av mina downshiftade timmar till att plocka nässlor och koka en nässelsoppa (de ser ut att vara perfekt storlek för att plocka här omkring just nu), plantera om mina tomatplantor och, om vädret tillåter, sitta i solen och njuta. Kanske blir det nåt recept till bloggen också?

Biffar utan bild

De flesta stora matbloggar fokuserar mycket på bilder och jag kan verkligen förstå poängen i att man blir sugen på vacker mat. Under perioder har min make hjälpt mig med fotograferandet av maten till bloggen, under andra perioder har jag fotat med min mobilkamera (och uselt resultat). Ofta glömmer jag att fota när jag lagat maten och sen vill jag ju inte laga samma mat så nära inpå, vilket gör att det dröjer lång tid att få upp nya recept. I de amerikanska kokböcker jag har finns sällan bilder, så därför tänker jag att det kan vara okej att lägga upp recept utan bilder då och då. I just det här fallet kan ni kolla bilden på Vegorikets sida, det receptet är snarlikt det jag gör, så resultatet borde bli väldigt likt utseendemässigt.

Jag har inte lagat vegobiffar med havregryn tidigare. Det har på nåt sätt känts fel med havregryn i middagsmaten, fråga mig inte varför. Men när jag fick se Vegorikets variant på Vegobiff à la Lindström tog nyfikenheten över och jag testade. Resultatet blev fantastiskt gott! Biffarna är lite torra, så de kräver en sås. Eftersom varken jag eller barnen uppskattar stuvade morötter gjorde vi ugnsrostade rotsaker och en svampsås till istället. Den som vill följa den roterande veckomatsedeln men ha den utan fisk kan med fördel göra dessa biffar istället för fiskbiffar på fredagen i vecka 1. Men jag tror svampsås eller brunsås passar bäst till, istället för yoghurtsås.

Vegobiff à la Lindström (fritt efter vegoriket.se)

4 dl kokta kidneybönor
4 dl kokta kikärtor
1½ dl havregryn
½ dl vetemjöl
1 liten gul lök
1 dl inlagda rödbetor

½ dl hackad smörgåsgurka
1-2 msk vatten
salt och peppar

Mixa kidneybönor, kikärtor och havregryn med en stavmixer. 
Hacka lök, rödbetor och smörgårgurka fint. Rör ner grönsakerna och vetemjölet i bönsmeten. Tillsätt lite vatten om det behövs. Smaka av med salt och peppar.
Forma till ca 1 cm tjocka biffar och stek i rapsolja.

Svampsås
så många skivade champinjoner som önskas
½ hackad lök
2 dl vatten
1½ msk vetemjöl
eventuellt 1 svampbuljongstärning
1-2 dl havregrädde
en skvätt soja
salt och peppar

Fräs svamp och lök i lite olja. Strö över mjölet och rör så att det inte blir klumpar. Häll på vattnet i stekpannan. Koka upp under omrörning och låt puttra på svag värme ca 3 minuter. Smula över buljongtärningen. Späd med havregrädde och färgsätt med en skvätt soja. Smaka av med salt och peppar.

Vintergrönsaker

Så här års är det få grönsaker som är i säsong och de tomater jag smakade på ett föreningsmöte här om dagen smakade verkligen bara vatten (och lite mögel, det är ju ofta någon i förpackningen är dålig). Det är då det är dags att plocka fram groddburken och grodda själv. Alfalfa är mina favoritgroddar, men även bockhornsklöver, gröna linser och mungbönor blir finfina groddar som smakar gott som sallad.

Gick det inte bra att grodda? Ofta beror det på att fröna har en dålig grobarhet. Om man först blötlägger fröna i 12-24 timmar och därefter sköljer dem en-två gånger per dygn och låter dem gro i mörker under tre-fyra dygn och fortfarande inte verkar ta sig är det tyvärr oftast fröna det är fel på. Är de nya så kan man reklamera, är de gamla får man nöja sig med att köpa nya. Grobarheten försämras när fröna åldras, så bäst resultat får man med så färska frön som möjligt.

Andra grönsaker i säsong är rotsaker. Favoriterna hemma hos oss är morötter, kålrot och vitkål. En vanlig pizzasallad av vitkål eller bara rårivna rotsaker är goda, men vill man testa nåt nytt kanske vacker vintersallad eller vintersallad med smarrig dressing kan vara något?