torsdag 13 december 2012

Fiskrätt med fänkål

När vi fick fänkål i grönsakslådan stod jag helt handfallen. Jag hade aldrig tidigare lagat nåt med fänkål, så jag frågade efter recept på forumet SjalBarn och fick massa bra tips. Det jag fastnade för var en gryta med tomat och fisk. Den var verkligen supergod. Så här gjorde jag:

Fiskgryta med tomat och fänkål

800 g fryst torsk (MSC-märkt)
1 gul lök
1 paket krossade tomater
1½ dl vitt vin
1 buljongtärning
½ msk socker
1 fänkål

Låt fisken tina i kylen, ca ett dygn.
Hacka löken och fräs i lite olja. Tillsätt tomater, vin, buljongtärning och socker. Låt koka ca 10 min.
Skär fänkålen i tunna klyftor och lägg i den i tomatsåsen. Koka tills fänkålen börjar bli mjuk, ca 15 min.
Tärna fisken och lägg i den mot slutet av koktiden. Koka tills fisken är klar.
Servera med råris.

tisdag 11 december 2012

Soppa med rökig kryddolja

Jag har en dålig vana. Jag köper alldeles för ofta matvaror som jag tycker verkar kul, men som jag inte har nån aning om hur jag ska använda. Men eftersom jag inte vill slänga mat så får jag prova en massa nya saker också. Det rökta paprikapulvret var ett sånt spontaninköp. Jag var på Kanel&Kardemumma och skulle köpa te när bebisen vaknade och ville amma. Butiksinnehavaren erbjöd mig att sitta i fikahörnan och amma och jag passade såklart på att titta på hyllorna runt omkring. Där fick jag syn på rökigt paprikapulver och tyckte det lät roligt, så jag köpte en burk. Jag tänkte på mustig ungersk gryta när jag köpte det, men det passade toppenbra i den här kryddoljan också. Mild soppa med smakrik olja, gott som passar både liten och stor.

Pumpasoppa med bönor och majs

500 g skalad och urkärnad pumpa
1 dl vatten
1 tsk salt1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
6-7 dl kokta vita bönor
6 dl vatten
1 tsk salt
4-5 dl majs
hackad koriander (eller nån annan örtkrydda om du inte gillar koriander)

Koka pumpan med 1 dl vatten och 1 tsk salt tills den är mjuk (ca 15-20 min). Mosa pumpan med en gaffel.
Hacka lök och vitlök. Fräs i lite olja. Tillsätt vita bönor, vatten, pumpamoset och salt. Koka upp och låt koka ihop ca 5 min. Tillsätt majs och örtkrydda. Koka upp och låt puttra ca 5 min.

Kryddolja

1 dl rapsolja
3 vitlöksklyftor
1 msk rökt paprikapulver

Skiva vitlöken. Hetta upp oljan och låt vitlöken fritera i den tills den blir lite brun så oljan tar smak av vitlöken. Ta ur vitlöken och blanda i paprikapulvret.

Ringla oljan över soppan vid servering.

måndag 10 december 2012

Mormors grönsakssoppa

När emaljkastrullen med blommor på kommer fram hemma hos oss kommer barnen tassande.
- Jag gillar Ingasoppa, säger lillebror
- Får jag en morot innan maten? frågar storebror medan jag skär grönsakerna.
- Bara om du lovar att äta soppan sen, svarar jag.
- Men det är klart jag gör, säger han, jag älskar ju den här soppan.

Inga är min mormor och hon har bjudit oss på den här soppan många, många gånger. Nu orkar hon inte bjuda på mat så ofta längre, så jag har börjat försöka göra soppan själv. Den blir aldrig riktigt lika god som hennes, men barnen gillar den i alla fall.

Ingasoppa

3-4 morötter
5-6 dl gröna ärtor
7 dl vatten
1 tsk salt
4 dl mjölk
3 msk vetemjöl
1 äggula
½ dl vispgrädde
en klick smör

Skala och slanta morötterna. Koka upp morötter och ärtor i saltat vatten. Låt koka ca fem minuter.
Gör en redning genom att röra ut mjölet i en deciliter mjölk. Vispa ner redningen i soppan och tillsätt resten av mjölken. Koka upp soppan och låt koka fem minuter.
Vispa ihop äggulan och grädden. Blanda med en deciliter varm soppa, rör därefter ner i soppan. Värm försiktigt, men låt den absolut inte koka (då skär den sig).
Avsluta, som alltid i mormors recept, men att lägga i en klick smör som får smälta innan servering.

söndag 9 december 2012

Vecka 50, snart jul

Här kommer veckans matplanering. När det gäller grönsaker till maten så har vi mycket kålsallader och rårivna rotsaker just nu. Dessutom har vi börjat grodda igen. Groddar är verkligen en perfekt vintergrönsak. 

På måndag blir det en riktig favoriträtt, perfekt under hela vintern.

måndag: Kikärts- och rotsakspytt med feta

På tisdag är det dags att göra slut på pumpan vi fick i grönsakslådan för några veckor sedan. Eftersom barnen är måttligt förtjusta i vår vanliga pumpasoppa ska jag prova en soppa med bönor och majs också. Vi får se om den faller dem i smaken.

tisdag: Pumpasoppa med bönor och majs

Lax ska vara festmat, så på onsdag blir det fest. Nån gång om året kan man unna sig en pasta med laxsås, tycker jag.

onsdag: Pasta med laxsås

På torsdag ska vi för andra gången laga en ny favorit. Jag hade aldrig använt färsk fänkål när vi första gången fick det i grönsakslådan för nån månad sedan, men då lagade jag fiskgryta med den och det blev så gott att vi gärna vill äta det igen.

torsdag: Fiskgryta med tomat och fänkål, råris

På fredag blir det vegoburgare. Vi får se om det finns tid och energi att göra egna burgare, bröd och pommes frites eller om det blir färdigköpta burgare med klyftpotatis istället.


fredag: Vegoburgare

torsdag 6 december 2012

Ny fiskfavorit


Innan vi fick överta mina föräldars gamla traktörpanna hade jag ingen aning om att jag behövde en sådan, men nu använder vi den nästan varje vecka till olika fiskrätter. Det här är nästan som fiskgratäng, men enklare och snabbare att göra.

Fisk- och räkpanna

400 g fisk (helst Krav-märkt, annars MSC-märkt, vi använde torsk)
3 msk smör
3 msk vetemjöl
5 dl mjölk
2 msk riven pepparrot
150 g skalade räkor
hackad dill
salt och peppar

Tina torsken i kylen över dagen. Dela fisken i mindre bitar.
Smält smöret i pannan och vispa i mjölet. Späd med mjölk lite i taget under vispning. Koka upp och sjud ca 5 minuter.
Rör ner pepparrot och fisk. Koka upp och sjud ytterligare 5 minuter.
Tillsätt räkor och dill. Låt allt bli varmt. Smaka av med salt och peppar.

tisdag 4 december 2012

Krämig rotsakssoppa

En del kombinationer blir mer lyckade än andra. Jag vet inte om det var kombinationen av rotsaker eller vispgrädden som gjorde den här soppan så god, men god blev den verkligen. Mild, krämig och vit. Hade inte barnen varit så rädda för gröna små blad hade jag strött över persilja också, det hade nog blivit både snyggt och gott.

Jordärtskocks- och palsternackssoppa

500 g jordärtskockor
400 g palsternackor
ca 7 dl vatten
1-2 grönsaksbuljongtärningar
2 dl vispgrädde

Skala och ansa rotsakerna. Skär dem i mindre bitar. Lägg dem i en gryta och häll över vattnet (det ska täcka, så om det inte räcker med 7 dl får man ta lite extra). Smula i buljongtärningarna. Koka upp och låt koka till rotsakerna är mjuka. Det bör ta ca 10-15 minuter beroende på hur stora bitarna är.
Häll i grädden och mixa slätt med en stavmixer. Smaka av med salt och peppar om det behövs. 

Till soppan åt vi ett matigt bröd som jag bakat med hampamjöl. Men det får jag återkomma till i ett inlägg längre fram.

söndag 2 december 2012

Ny vecka, ny matplanering

Idag är det första advent och vi skulle egentligen baka pepparkakor, men jag känner mig inte alls pigg idag, så det får bli längre fram. Veckoplaneringen gjorde jag dock klar i torsdags, så den kan ni få se i alla fall. Den här veckan blir det flera gamla favoriter och en ny favorit. Torsk- och räkpanna är både lätt att laga och jättegott. Jag tycker dessutom den känns lite lyxig, så det blir lite vardagsfest.

måndag: Quorngryta med mango, ris

tisdag: Jordärtskocks- och palsternackssoppa

onsdag: Pasta med linsbolognese

torsdag: Fisk- och räkpanna, kokt potatis

fredag: Fiskbiffar, ugnsrostade rotsaker, yoghurtsås

torsdag 29 november 2012

"Man tager vad man haver"-pastalåda

Den här pastalådan började som ett experiment för att bli av med lite ledsna grönsaker och slattar från kylen och resultatet blev så bra att vi lagat den igen och igen. Man kan ta det man har i grönsaksväg och blanda i såsen, men jag har svårt att klara mig utan rotselleri, för den ger så smarrig smak till rätten.

200 g pasta
1-2 morötter
1 bit rotselleri
1 gul lök
1-2 dl gröna ärtor
1 dl majs
½-1 pkt krossade tomater
1 dl creme fraiche
1 pkt fetaost
4 ägg
riven ost

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen.
Skala och riv rotsakerna. Skala och hacka löken. Fräs lök och rotsaker i olja en stund. Tillsätt ärtor, majs och krossade tomater. Låt koka upp. Rör i creme fraiche och puttra en stund. Dra bort från värmen så det får svalna lite.
Skär fetaosten i mindre bitar. Vispa ihop äggen. Blanda pasta, fetaost, sås och ägg i en ugnsfast form. Krydda med det du gillar. Strö över osten och gratinera i 225 grader tills äggen stannat och pastalådan fått fin färg (ca 15-20 min).

måndag 26 november 2012

Ekologisk kokosmjölk utan bisfenol A

Hemgjord kokosmjölk
Vi har ju gjort vårt bästa för att undvika konservburkar eftersom lacken på insidan innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. I många fall går det att köpa konserver i kartongförpackningar istället, men ekologisk kokosmjölk är en produkt som jag misslyckats med att finna i tetra. Jag övervägde ett tag om jag skulle ha inställningen att en burk kokosmjölk då och då inte var nån fara, men efter Testfaktas test, där kokosmjölken i testet innehöll skyhöga halter, blev det totalstopp för kokosmjölk på burk här hemma. Sen dess har jag ett par gånger köpt konventionellt odlad kokosmjölk på tetra, men det känns inte riktigt bra. I en hälsokostbutik hittade jag ekologisk creamed coconut. Av den kan man göra kokosmjölk, men vi blev inte nöjda med konsistensen. Så idag provade vi att göra kokosmjölk på ekologisk riven kokos och resultatet blev i det närmaste perfekt. Så här gjorde vi:

Hemgjord kokosmjölk

200 g riven kokos
7 dl vatten

Koka upp vattnet och häll det över kokosen. Låt svalna (stå en timme eller mer). Mixa en stund med stavmixer och häll det sen genom en sil. Resultatet blir 3-4 dl kokosmjölk.

Det blir kokos över som jag ännu inte kommit på det optimala sättet att använda, men det kanske kommer. Jag tror det är gott att ha i exempelvis en mjuk kaka eller kanske blanda det i en orientalisk risotto med basmatiris, russin och smarriga kryddor? Vi kommer ha gott om möjligheter att experimentera i alla fall, för från och med nu är det så här vi kommer göra all kokosmjölk här hemma.
Creamed coconut från hälsokostbutiken

lördag 24 november 2012

Matplanering i ny familjesituation

Vi har några nya parametrar att ta hänsyn till när vi planerar maten numera. Dels utgår vi från innehållet i veckans grönsakslåda. Just nu har vi Ekolådans svenska låda varannan vecka och Ekolådans stora mixlåda varannan vecka. Sen har storebror börjat med aktiviteter två gånger i veckan, så på måndagar äter vi tidig middag och på onsdagar sen. Båda dessa dagar måste det vara mat som han gillar, annars blir det inte roligt på måndagsaktiviteten och massvis med gnäll på onsdagskvällen. På onsdagen måste det dessutom vara mat som antingen kan förberedas eller lagas med en hand, eftersom jag är själv med bebis och lillebror när maten ska lagas. Här kommer veckans planering:

måndag: Afrikansk gryta, basmatiris

tisdag: Rödbetssoppa, smörgåsar

onsdag: Pastalåda

torsdag: Sojabönsbiffar, potatis, svampsås

fredag: Rotsakspaj

tisdag 20 november 2012

Soppa och nybakt bröd

Jag har mer och mer börjat laga mat på fri hand istället för att använda recept. Det är så smidigt att bara ta vad man har i kylen och använda det (även om jag fortfarande gör en veckomeny och veckohandlar som grund). En anledning till att det blivit mer matlagning på fri hand är de grönsakslådor som vi prenumererar på. Eftersom man inte själv bestämmer innehållet får man vara kreativ och se till att hitta sätt att använda det som kommer i lådan. Det är roligt, tycker jag, och vi har fått flera nya favoriter på det här sättet.

Soppa kan man ju variera i det oändliga. Idag hade jag egentligen tänkt laga mustig makaroni- och linssoppa, men vi hade inte nån purjolök, däremot rödlök. Storebror brukar ofta fråga efter broccolisoppa, så jag passade på att slänga i lite broccoli också. Så här blev receptet:

Mustig soppa med lite av varje

1 lök
rapsolja
buketterna från en bit broccoli (stammen skalar jag och äter som snacks eller har i wok, den är faktiskt det godaste på hela broccolin)
12 dl vatten
2 buljongtärningar
1 lagerblad
½ tsk hel kummin
1½ dl röda linser
1 dl fullkornsmakaroner
2 msk tomatpuré

Skär löken i bitar i önskad storlek. Dela broccolibuketterna i mindre bitar. Fräs löken i oljan ett par minuter, låt broccolin fräsa med på slutet. Häll på vattnet, tillsätt buljongtärningarna, kryddor och linser och låt koka upp. Häll i makaronerna, koka 10 min. Smaka av med tomatpuré.


Till soppa vill man ju gärna ha nybakt bröd. Jag är ett stort fan av surdeg och långtidsjäsning, men ibland är man helt enkelt inte ute i god tid och då är det himla smidigt med lite snabbare bröd. Surdegsbröd är ju gott i flera dagar, men sådana här snabbjästa frallor bör frysas om de inte äts upp inom två dagar eller så då de blir torra och tråkiga fort.

Snabba morotsfrallor

3 dl rivna morötter
2½ dl fingervarmt vatten
25 g jäst
1 tsk salt
4 dl grahamsmjöl
4 dl dinkelsikt

Lös upp jästen i vattnet. Tillsätt resten av ingredienserna och arbeta degen en stund (jag använde elvispen med degkrokar i fem minuter). Låt jäsa 30 min.
Forma degen till en rulle och skär 16 frallor av den. Låt jäsa på plåt 30 min.
Grädda i 250 grader ca 10-12 minuter.

söndag 19 augusti 2012

Veckoplanering med tvådagarsrecept

Det är enkelt med förberedd mat så jag tänkte prova att laga extra av vissa saker och använda senare i veckan. Men eftersom jag tycker att det är trist med samma mat två dagar i rad kommer det få stå i kylen två dagar. Vegetarisk mat klarar utan problem två dagar i kylen (upp till en vecka brukar inte vara något problem), så det är möjligtvis att det tar extra plats i kylen som är lite jobbigt. Veckans meny ser ut så här:

måndag: Ratatouille med fetaoströra, bulgur
Det här är en rätt som passar så bra nu när vi har flera mogna squash. Vi äter bara ratatouille en eller två gånger om året, för vi lagar den med ekologisk paprika och det är alltid dyrt, även nu när den är i säsong. Men det är ju vansinnigt gott. 

tisdag: Ajvarfisk, kokt potatis
Vi kokar dubbelt så mycket potatis på tisdagen och sparar till torsdagen där tillagningen av pytten går snabbt nu när potatisen redan är kokt.

onsdag: Pasta med ingefärskryddad sojafärssås
Vi kokar dubbelt så mycket pasta som vi brukar och sen börjar jag med att göra en grundsås som jag sparar hälften av innan jag tillsätter sojafärs. Den sparade pastan och såsen kommer bli grunden i fredagens pastalåda.

torsdag: Snabb-pytt

fredag: Elins pastalåda

Recepten tänkte jag försöka publicera under veckan. Kanske med nån dags fördröjning, jag lovar inte uppdateringar varje dag.

torsdag 16 augusti 2012

Surdeg, russin och aprikos

Kring flytten med allt vad det innebär var det ingen som orkade baka här hemma, utan vi fick äta köpebröd. För det mesta köpte vi Saltå kvarns bröd som faktiskt är riktigt gott och dessutom ekologiskt, men vissa gånger blev det hönökaka och tunnbröd, torrt och trist. Min favorit bland Saltå kvarns bröd är fruktbrödet. Torkad frukt i bröd är verkligen supersmarrigt. Nu när vi har börjat baka igen blir det bröd med torkad frukt ungefär varannan gång. Idag provade jag att baka ett nytt bröd på fri hand. Men jag skrev noga ner receptet så att det ska gå att baka igen. Just nu är vår surdeg i väldigt bra form. Jästiderna är därför ganska korta i det här receptet. Hade jag bakat den med en mindre aktiv surdeg hade degen behövt jäsa mer. Två stora limpor blev det.

Surdegsbröd med russin och aprikos

På kvällen:
100 g surdeg
300 g ljummet vatten
180 g rågmjöl

Rör ihop till en smet och låt jäsa över natten.

På morgonen/förmiddagen:
Surdegen från gårdagen
400 g ljummet vatten
450 g vetemjöl special
40 g pumpafrön (kan ersättas med solrosfrön) 
60 g solrosfrön
200 g rågflingor
150 g rågsikt

Kör alla ingredienserna i maskin på låg hastighet i sju minuter.

150 g russin
60 g torkade aprikoser, delade i bitar

Tillsätt den torkade frukten och låt maskinen gå ytterligare tre minuter.
Låt degen jäsa till dubbel storlek, ca 2,5 timme.

Forma till två limpor och låt jäsa på plåt ca en timme.
Grädda i 225 grader ungefär 35 minuter.

Hej bloggen! Det var länge sedan.

Det var verkligen inte igår jag skrev ett inlägg här. En stressig tid med flytt, graviditetskrämpor och en massa annat kom i vägen. Så kan det vara ibland. Jag lovar inga regelbundna uppdateringar den närmaste framtiden heller, men vill försöka skriva lite när jag har tid och lust.

Nu drar hösten igång och orken finns inte riktigt för att ta tag i nåt avancerat projekt. Den närmaste framtiden kommer därför mest bestå i att hitta en vardag som fungerar. Jag förutspår att det kommer bli veckomenyer med ganska snabblagad mat som alla i familjen gillar, nu när vi bor långt ifrån närmaste affär måste all mat planeras i förväg. För veckor då jag inte ens känner för att planera nån mat tänker jag göra i ordning en rullande fyraveckorsmeny baserad på råvaror som är i säsong under vinterhalvåret. Just nu är ju affärerna fyllda med fina, svenskodlade grönsaker av alla slag, men då jag vill att min fyraveckorsmeny ska fungera även längre fram kommer utrymmet för dessa grönsaker finnas som tillbehör eller till helgerna. Men en fyraveckorsmeny kommer komma upp här på bloggen inom den närmaste framtiden i alla fall.

En utmaning med vår nya bostad är att det är 15 km till närmaste affär och 7-8 km till skola och förskola. Med bara nio bussturer om dagen är det en utmaning att försöka låta bilen stå så mycket som möjligt. Vi har pratat om att investera i en lådcykel för att ta oss till och från förskolan, men i tredje trimestern med foglossning och förvärkar känns det inte aktuellt just nu. Till att börja med ska vi försöka pussla med bussen så gott det går. Vi kommer helt klart använda bilen mer än vi gjort tidigare i alla fall.

Efter den sämsta odlingssäsongen under min odlingskarriär, med kyla och en miljard mördarsniglar har vi tyvärr inte mycket egna grönsaker heller. Jag hoppas tomaterna ska börja mogna snart, det finns en hel del gröna på planorna, men hittills har inte en enda rodnat. Annars är jag mest glad att jag köpte sättlök i våras, för den har klarat sig bra och vuxit fint. Några squash, en hel del bondbönor, nån näve vaxbönor och två pumpor är annars vad den här sommaren verkar haft att bjuda på. Sockerärtorna hann jag inte skörda i tid, så de får bli frön till nästa år. Jag har också odlat en del gråärtor och kokbönor som vi får se om det blir nåt att äta. Hoppas nästa år blir bättre! Då är vi i alla fall på plats från start och kan satsa redan på våren.

Idag har jag bakat ett smarrigt fruktbröd med surdeg. Receptet skapade jag efter hand och det kommer upp här på bloggen inom kort. Håll utkik!

fredag 6 april 2012

Mer om tandkräm

Även tandkrämen som vi vuxna använder har börjat ta slut och jag gav mig därför ut på jakt efter en ny. Det finns en miljömärkt tandkräm som jag förväntade mig att kunna hitta i vanliga butiker, nämligen Acta som är märkt med Svanen. Men den var verkligen inte lätt att hitta. Jag började med att leta i två större matbutiker utan resultat. Jag besökte också två apotek. Men nu när det började bli akut besökte jag en större Ica-butik som jag vanligtvis inte brukar handla i och där fanns den. När jag kom hem prövade att söka på ingredienserna på forbrugerkemi.dk och det enda (förutom flour som ansågs vara okej i tandkräm, men inte annars) var det bara sodium saccharin (näst sista ingrediensen) som hade anmärkning i deras register. Ett bra betyg till Acta och Svanen från Informationscenter för miljö och sundhed alltså.

På skoj var jag då tvungen att kolla upp ingredienserna i vår tidigare tandkräm Pepsodent X-fresh. Innehållsförteckningen listade två olika PEG-ämnen, något som Katarina Johansson i boken Badskumt skrev var ingredienser man ska vara vaksam på. Just dessa hade dock grönt ljus från forbrugerkemi.dk, så då ska de väl vara okej. Däremot innehåller tandkrämen natriumlaurylsulfat (sodium lauryl sulfate) som ju är hudirriterade och eventuellt kan orsaka fosterskador och bara det är skäl nog att undvika den tandkrämen i framtiden för mig. Sen innehåller den också sodium saccharin, men det verkar mer eller mindre alla tandkrämer göra.

Två andra intressanta skillander är att Acta är fri från färgämnen och konserveringsmedel, medan Pepsodent X-fresh innehåller två olika färgämnen och konserveringsmedlet phenoxyethanol (som i och för sig är ett helt okej konserveringsmedel, om jag förstått det rätt). Annars är innehållsförteckningarna ungefär lika långa.

När man står i affären kan man inte minnas alla ämnen man ska undvika och ska man handla med en uppslagsbok tar det oändlig tid. Då är det bra med miljömärkningar som hjälp, så fler miljömärkta hygienprodukter vore verkligen önskvärt. Sen kan man ha några varningssignaler, jag kommer till exempel aldrig mer att köpa produkter med parabener och natriumlaurylsulfat, då de är ämnen som signalerar att produkten inte är en produkt som jag vill använda.

Det spirar i fönstren

Det är inte lätt att hinna med allt, så att blogga om mina sådder har helt enkelt fått stå tillbaka lite. Men nu får ni i alla fall se lite bilder.


För två veckor sedan sådde jag physalis och paprika (av sorten Ferec tender) och nu har de kommit upp så här långt. Paprikafröna hade jag själv odlat förra året, physalisen fick jag i födelsedagspresent tillsammans med torvkrukorna. Annars brukar jag ofta göra krukor av tidningspapper, med hjälp av en så kallad krukmakare från Runåbergs frö.


I veckan sådde jag tomater. Det är nästan lite i senaste laget och efter som alla odlingsgrejer ligger nedpackade inför flytten bestämde jag mig för att pröva ett sånt här pluggväxthus. Jag tror egentligen inte att det är optimalt för tomater (däremot tror jag det är optimalt för t ex sallad och kålväxter), men de så kallade root trainers som jag tittade på verkade allt för sköra för att hålla nån längre tid, så det blev denna ändå. Åtta olika tomatsorter har jag sått, Black Russian, Gold nugget, Ildi, Marmande, Moneymaker, Pendulina, Topless och Vilma. Pendulina och Topless var egenodlade frön. Jag fröodlade Ildi förra året också, men nu hittade jag bara en påse inköpt förra året, så jag hoppas de flesta gror ändå. 


I slutet av förra veckan började jag skörda jordärtskockor också. Det börjar bli tid för det nu, men man ska ju ha tid också.

torsdag 29 mars 2012

Ännu en smarrig soppa


Vi testade att göra den här soppan på röd quinoa, men det går såklart lika bra med vanlig vit quinoa. Persiljan från frysen är bäst att använda upp nu, innan den nya persiljan börjar spira i krukorna. Gott blir det också. Jag gillar soppor!

Soppa med quinoa 
 
1 ½ dl quinoa
7 dl vatten
1 gul lök
1 morot
2 vitlöksklyftor
1 purjolök
1-2 krm chilipeppar
1 burk tomater
1 buljongtärning
1 dl hackad persilja

Skölj quinoan med kokande vatten.
Skala lök, morot och vitlök. Hacka lök och vitlök och strimla moroten
Fräs grönsakerna i olja. Häll på 7 dl vatten, buljongtärning, tomater och quinoa. Sjud ca 15-20 min under lock.
Tillsätt persiljan innan servering.

måndag 26 mars 2012

Kemikalier i hygienprodukter

När det gäller hygienprodukter har vi inte varit speciellt bra på att köpa miljöanpassat. Utbudet av miljömärkta produkter är i det närmaste obefintligt numera (vilket är lite märkligt, för tio år sen fanns det mer). Jag har försökt läsa innehållsförteckningarna, men jag har faktiskt inte lyckats förstå vad de betyder. Kanske har jag inte ansträngt mig tillräckligt. Men så kom den äntligen i pocket, boken "Badskumt" av Katarina Johansson. En faktaspäckad bok, som förklarar det här med kemikalier i hygienprodukter på ett lättfattligt sätt. Med boken i hand ska jag börja gå igenom vårt badrumsskåp, lite i taget.

En av de första saker jag konstaterade var att barnens tandkräm med Byggare Bob på tuben innehöll det misstänkt hormonstörande ämnet metylparaben. Dessutom innehöll den fanns det hudirriternade ämnet natrumlaurylsulfat (sodium lauryl sulfate), vilken av danska Miljöstyrelsen även bedöms som potentiellt fosterskadande. Som tur är är tuben snart är slut, så jag gav mig ut i affärerna för att försöka hitta nåt bättre alternativ. Det var inte helt lätt. Jag vet att flour är ett omdiskuterat ämne i tandkräm, men då jag själv har vädligt dåliga tänder och då mina barn är bra på att spotta ut tandkrämen så vill jag ändå ha en flourtandkräm. Det gjorde att alla de tandkrämer som fanns i vår lokala hälsokostbutik gick bort, ingen av dem innehöll flour. Jag besökte också två livsmedelsbutiker och ett apotek, innan jag tillslut hittade en tandkräm som verkade acceptabel utifrån informationen som gavs i boken. Zendium junior innehåller visserligen en hel lista med ämnen som jag inte kan uttala, men inget av dem stod omnämnt som skadligt i boken.

I Danmark har man kommit långt med klassificering av kemikalier och på websidan forbrugerkemi.dk kan man hitta en massa information och även söka på enskilda ämnen. De flesta ämnena i zendiums tandkräm var okej, men två av dem (sodium saccharin och potassium thiocyanate) bedöms av danska Informationscenter för miljö och sundhed som skadliga, det första för hälsan och det andra även för miljön. Då ska tilläggas att det förra ämnet även ingick i Vademecums Byggare Bob tandkräm. Båda dessa ämnen stod långt ner på innehållsförteckningen på zendiumtandkrämen, varför jag fortfarande bedömmer att den var ett bättre köp än den vi hade innan.

Att köpa tandkräm verkar vara bland det svåraste man kan ge sig in på och det allra viktigaste verkar vara att inte använda för mycket och att spotta ut tandkrämen när man borstat klart. Hade jag ett barn som inte spottade ordentligt skulle jag definitivt satsa på nån av barntandkrämerna från hälsokosten istället. Kanske har tandkrämen ganska marginell effekt jämfört med många andra kemikalier vi utsätts för, men vi stoppar den ändå i munnen, med känsliga slemhinnor och sväljer lite oavsett om vi vill eller inte. Jag har själv haft jättemycket problem med mina tänder, men blev mycket bättre när jag började använda mer flour, så jag vet inte hur man ska värdera riskerna. Personligen är jag ändå mer orolig för att alla lagningar jag har i munnen ska läcka bisfenol-a än vad jag är att bli sjuk av tandkrämen. Men det är inte lätt att värdera risker och om man ska göra absolut rätt hela tiden tror jag man lätt blir antingen uppgiven eller helt hysterisk. Dessutom tänker jag att det är extremt dåligt för miljön att bli hysterisk och kasta allt. Bättre då att ersätta det med nåt bättre när man ändå måste köpa nytt. När det är dags att köpa nytt tror jag en bra tumregel är att försöka undvika det värsta och jag känner mig trots allt ganska nöjd med tandkrämsinköpet.

Äntligen en matplanering

Det är svårt att hinna med nåt bloggande när man står mitt i husförsäljning, flyttplaner och massa jobb. Dessutom är den här säsongen tämligen oinspirerande. På Coop lyckades jag hitta svenska ekologiska morötter, men annars börjar till och med den typen av grönsaker att ta slut i lagrena och börja importeras. Men äta måste man ju i alla fall och idag när jag är hemma med förkylt barn har jag till och med lyckats planera en matsedel. Den består bara av gamla klassiker, för när det är mycket runt omkring orkar vi inte pröva nya recept samtidigt. Ett recept blir dock nytt för bloggen, Soppa med quinoa, så förhoppningsvis kommer receptet upp på torsdag.

Måndag: Sojabönsbiffar, kokt potatis, svampsås

Tisdag: Spaghetti med linsbolognese

Onsdag: Kikärtsgryta med citron och örter, couscous

Torsdag: Soppa med quinoa

Fredag: Rotsakspytt

onsdag 21 mars 2012

När man har tid

På hösten är det alltid så mycket som ska fixas, grönsaker ska skördas och tas om hand, bärplockning, syltkokning och vad det nu kan vara. Då hinner man inte alltid med allt man vill göra. Därför klippte jag bara av frökapslarna från ruccolan och la dem på ett fat i bokhyllan och där har de legat sen dess. Fram till idag, för nu är de ändligen tröskade.

Jag är intresserad av fröodling, både ur ett mångfaldsperspektiv och ur ett omställningsperspektiv. När man fröodlar kan man bevara sorter som inte finns på EUs sortlista och alltså inte finns att köpa. Dessutom kan man själv välja att fröodla på plantor som har de egenskaper man önskar och får då sorter som är anpassade till klimatet på platsen där man odlar. Ur ett omställningsperspektiv ökar också relisiensen i samhället om vi kan odla många grödor utan att vara beroende av importerade frön.

Jag började min fröodlarbana med ärtor och bönor som är nästan omöjliga att misslyckas med. Ruccolan bara råkade jag fröodla, när jag skördat blad från den ett par månader gick den i blom och jag lät den stå tills frökapslarna var mogna. Nångång i framtiden ska jag slå mig in på rotfrukter, men då de är tvååriga måste de tas upp ur jorden och lagras över vintern för att sen planteras om på våren om de ska blomma och jag har ännu inte lyckats odla fram några tillräckligt fina rötter för att de ska vara värda att lagra och fröodla på. Men kanske i år, vem vet. Annars ska jag nog försöka spara några fina mangoldplantor och fröodla på dem året efter (de är också tvååriga). Man måste ju avancera i sina kunskaper.

Fröodling behöver varken vara svårt eller jobbigt. Nästan allt man kan tänkas vilja veta finns att läsa på fröodling.se. Vill man ha en bra nybörjarguide är Lena Israelssons bok "Handbok för Köksträdgården" som alltid en bra referens.

fredag 9 mars 2012

Vad jag menar med säsong

Ica har den senaste månaden gjort reklam med slogan "Någonstans på jorden är det alltid skördetid". De har en så kallad säsongssnurra där de listar frukt och grönt som de anser vara i säsong. Det fick mig att inse att det jag menar med säsongsanpassat uppenbarligen inte sammanfaller med det Ica menar. Jag känner därför ett behov av att förtydliga mig. Nu är det mars och enligt Icas säsongssnurra är följade varor i säsong:

- Aubergine från Holland
- Röd grapefrukt från USA
- Kiwi från Italien
- Plommontomat från Spanien
- Ananas från Costa Rica
- Mango från Peru
- Anjoupäron från Argentina
- Purjolök från Holland
- Blomkål från Italien

Faktum är att ingen av de ovanstående produkterna passar in på min definition av säsongsanpassad vara i mars. Varför? Jag förklarar produkt för produkt.

Auberginen odlas i uppvärmda växthus i Holland, vilka är mycket energikrävande. Aubergine kan odlas i Sverige i kallväxthus och är då i säsong i augusti och september. De auberginer som säljs i affärerna är antingen importerade från Holland och då växthusodlade eller importerade från sydeuropa där de odlar på friland. Ur miljöperspektiv är importerad aubergine en tveksam grönsak i Sverige. Men att i mars köpa växthusodlad från Holland i mars är nästan sämre än sämst, ska man köpa aubergine är det sensommaren som är den minst dåliga säsongen. Bäst är att odla själv eller avstå.
 
Den röda grapefrukten kommer ursprungligen från USA, men den kan odlas i medelhavsländerna också. Ska vi prata om att det nångång är i säsong för grapefrukt i vår del av världen så är det när de europeiska frukterna finns i butik. Men även grapefrukt är tveksam att äta i Sverige.

Kiwi från Italien kan jag acceptera. Ska man äta kiwi är det när den kommer från Italien som det är försvarbart. Övriga tider kommer den från Nya Zeeland som ligger på andra sidan jorden, alltså inte alls hållbart. Dessutom finns det inte mycket frukt i säsong så här års, så ska man äta frukt (och inte har lagrat äpplen) är ekologisk kiwi ett okej val.

Tomater kan odlas i Sverige och är då i säsong i perioden juli-september, ungefär. Då är tomat i säsong i Sverige, inte annars. När tomaterna mognar i Spanien har inget med den svenska säsongen att göra.

Att importera frukt från andra sidan jorden är inte vad jag menar med att äta säsongsanpassat. Ananas från Costa Rica och mango från Peru är inte varor som är i säsong i Sverige.

Päron odlas i Sverige. Svenska päron är i säsong på hösten. Ät päron då istället för importerade från Argentina.

Purjolök är en bra vintergrönsak. Svensk purjolök kan lagras från hösten och in i februari ungefär. Ur mitt perspektiv är säsongen för purjolök precis slut.

Den svenska blomkålen är i säsong i juli-september. Det är då jag kan tänka mig att äta blomkål. Grönsaker som kan odlas i Sverige ser jag ingen anledning till att importera, då kan man nöja sig med den svenska säsongen.

De grönsaker som är i säsong så här års, enligt min definition, är rotfrukter, kål och groddar. Bästa frukten är svenska vinteräpplen, men de kanske börjar ta slut och då får man köpa importerad frukt, men det finns europeisk frukt, så det finns ingen anledning att köpa exotisk frukt från andra världsdelar.

Jag inser att det finns två olika säsongsbegrepp och det är säkert så att ananas från Costa Rica smakar bäst just nu, men ur ett miljöperspektiv bör vi välja mat som kan odlas i vårt närområde. Det vi borde satsa på är att bli bättre på att ta tillvara frukt och bär under sommaren och hösten så att vi har tillgång till dem även nu i mars. Koka in päron, torka äpplen, frys in blåbär. Det är betydligt klimatsmartare än exotiska frukter från andra sidan jorden.

Folkhälsoguiden har en bra säsongsguide som du kan ladda ner här. Boken Sju årstider i Majas kök är också en bra guide när det gäller att välja frukt och grönt som är i säsong i Sverige.

tisdag 6 mars 2012

Stark soppa för kalla dagar

När man är täppt kan det vara gott med lite stark mat. Currypasta är alltid lite knepig att dosera, en del sorter är jättestarka, andra milda. Dessutom är det olika vad man tycker om, en del gillar stark mat, andra föredrar mildare. Så var lite försiktig med currypastan i början och smaka av soppan ordentligt. Man kan tillsätta mer currypasta på slutet om det behövs.

Röd linssoppa

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
runt ½ msk röd currypasta
1 morot
1½ dl röda linser
1 paket krossade tomater
7 dl vatten
1 tsk paprikapulver
1 buljongtärning

Skala och hacka lök och vitlök. Skala och riv moroten. Fräs lök och morot i olja. Tillsätt currypasta. Skölj linserna.
Tillsätt allt och koka ca 10 min.

måndag 5 mars 2012

Att ställa om samhället

Hade nån sagt till mig för ett år sen att jag skulle börja tro på samhällets kollaps och engagera mig för att ställa om mitt liv och samhället hade jag nog varit lite tveksam. Men det var nån gång under förra våren som jag första gången kom i kontakt med de här tankarna på kollaps och omställning. Till en början var det mina grannar som pratade om det ur ett survivalist perspektiv. Hur kunde man förbereda sig inför den kommande finansiella kollapsen? Hur kunde man lagra mat för en eventuell plöstlig oljekris? Jag ställde mig till en början rätt oförstående till deras prat. Alltså, jag insåg att oändlig tillväxt är omöjlig och att vi står inför peak oil, men att det skulle kunna få några större konsekvenser för mitt liv hade jag svårt att se.

Genom en kontakt i Naturskyddsföreningen råkade jag och min familj hamna på en kurs om att bygga jordkällare och där mötte vi människor som pratade om omställning mer utifrån ett perspektiv som jag kände mig hemma i. Att odla en så stor del av familjens mat som möjligt har alltid varit ett mål för mig. Jag gillar att påta i trädgården, gillar giftfritt odlade grönsaker som i princip inte orsakat några transporter alls och tycker dessutom att det är viktigt att bevara gamla lantsorter av olika grödor. Det här var en del av omställningen för personerna på jordkällar-kursen. Så jag började fundera lite på peak oil och hur vårat samhälle egentligen påverkas av att oljan minskar. Tidigare hade jag tänkt mig att det mest skulle leda till att bensin och mat blev dyrare och att man skulle bli tvungen att ersätta oljan med alternativa bränslen, som etanol och biogas. Men nu, efter att ha läst boken "Omställningens tid" av Björn Forsberg, så inser jag att det kommer inte gå att producera alternativa bränslen i de mängderna som skulle behövas för att ersätta oljan och det kommer att behöva göras radikala förändringar av samhället för att mänskligheten ska klara sig över peak oil. Antingen gör vi förändringarna frivilligt, eller så kommer de tvingas på oss ändå, vare sig vi vill eller inte. Forsberg har bland annat rest till Detriot och Kuba, två platser som av nöd tvingats ställa om och som får stå som exempel på det som eventuellt väntar oss. Boken är spännande, intressant och hoppfull läsning, tycker jag.

Jag tror inte på samhällets snara och omedelbara kollaps (även om jag inte utesluter att det skulle kunna hända), men jag tror att vi måste börja ställa om till ett mer hållbart samhälle. Eller hållbart är nog egentligen fel ord, eftersom det får en del att associera till klimatkompensation av flygresor snarare än ett samhälle som överlever kriser. Jag tror vi behöver ett motståndskraftigt, resilient, samhälle. En ledare i DN fick mig att inse exakt hur sårbar vår livsmedelssituation är. På kort sikt kan man såklart lösa det problemet genom att ha ett privat litet livsmedelslager i skafferiet, men på längre sikt krävs det att vi framställer en större del av vår mat själva eller i alla fall i närområdet. Och framställer maten på ett sånt sätt att vi kan fortsätta med det även om bensinen kostar 65 kronor litern och det inte går att åka till Plantagen och köpa kogödsel på säck.

Det är lätt för mig att omfamna det här, eftersom jag är van att tänka miljömässigt när jag planerar min trädgård och eftersom mitt intresse för gamla lantsorter gör att jag försöker odla så mycket som möjligt av mitt eget utsäde.  Men även den som aldrig tidigare har haft krukväxter kan ha en tomatplanta på balkongen. Det är inte svårt att lära sig. Man kan inte göra allt på en gång, men vi har som mål att med små steg försöka forma vårat liv så att vi blir mer motståndskraftiga mot framtida kriser. Här på bloggen kommer jag skriva om t ex hur och vad vi odlar (under etiketten odling).

Det finns lokala omställningsgrupper på många håll i Sverige. Man kan hitta dem genom Omställning Sverige.

söndag 4 mars 2012

Snabblagat i sjukstugan

Jag har åkt på världens bondförkylning och tror, som alltid när man är sjuk, att jag aldrig kommer att bli bra igen. Skönt då med snabblagad mat, så att den som får stå i köket (och sköta alla andra sysslor här hemma) inte behöver ha mer att göra än nödvändigt.

Måndag: Röd linssoppa
Kryddstark soppa är gott när man är förkyld. Snabblagad är den också. Receptet kommer i veckan.


Tisdag: Pasta med sojabolognese
Världens snabbaste pastasås.


Onsdag: Vegobiffar, kokt potatis, löksås
Jag tycker faktiskt att vegobiffar är snabbmat. Har man bönorna klara i kylen är det bara att mixa ihop och steka. Ja, man måste ha en matberedare, utan den måste man mosa och det tar längre tid. Koka potatisen som jag beskrev för två veckor sedan, så är den klar lagom till biffarna.  

Torsdag: Böngryta med majs och feta, quinoa
Grytan är snabb och vill man ha maten ännu snabbare kan man antingen koka quinoa i förväg eller servera den med couscous istället.

Fredag: Lökpaj
Receptet kommer så småningom. Pajdegen kan man göra i förväg och fyllningen kan också förberedas, så då är det bara att hälla ihop och grädda, det tar bara knappt en kvart.

tisdag 14 februari 2012

Förbättra ett gammalt recept

Barn är så roliga. Följande dialog utspelade sig hemma hos oss.

Storebror: Vad blir det till middag?
Jag: Soppa
Storebror (gnälligt): Blä, jag spyr av soppa.
Lillebror (gnälligt): Blä, soppa.
Storebror (med skrikande gnällröst): Varför måste vi alltid äta soppa? Jag hatar soppa.
Lillebror (gnälligt): Jag gillar inte soppa.
Jag: Man kan få smörgås också.
Lillebror (lite lugnare): Jag vill ha varm macka.
Jag: Det finns inte varm macka idag.
Lillebror (jättegnälligt): Jag vill, jag vill, jag vill. Uääh...

Jag lägger upp soppa och ställer fram.

Storebror (nyfiket): Är det soppa med pasta?
Jag: Ja.
Storebror (positivt): Är det soppa med pasta och bönor?
Jag: Ja, det är soppa med pasta och bönor. 

Båda barnen äter med god aptit.

Båda barnen (glatt): Kan vi få mer?



Jag har förbättrat receptet till den här soppan, så att den blir lite mer miljöanpassad. En produkt som jag ofta tänkt är onödig att köpa är vita bönor i tomatsås. Konserver är energikrävande och vita bönor i tomatsås säljs dessutom uteslutande i metallkonservburkar (i alla fall vad jag har lyckats hitta). Därför bestämde jag mig för att ändra lite i receptet till den här supersnabba soppan. Har man färdigkokta vita bönor i frysen är den fortfarande supersnabb. Har man inte det tipsar jag om hur man lätt förbereder bönor i inlägget "Koka bönor och laga soppa".

Tomatsoppa med vita bönor

1 gul lök
3 dl kokta vita bönor 
1 paket tomater
8 dl vatten
2 buljongtärningar
1,5 dl pasta
1 msk potatismjöl
3 msk tomatpuré
1 tsk torkad oregano
1,5 dl mjölk
1 krm svartpeppar

Skala och hacka löken. Fräs någon minut i olja. Häll i vita bönor, tomater, vatten och buljongtärning. Koka upp. Häll i pasta, koka tills den är mjuk. Blanda potatismjöl, mjölk, tomatpuré och oregano. Rör ut i soppan. Koka upp under omrörning. Smaka av med salt och peppar.

måndag 13 februari 2012

Odla egen mat

Det jag skördade i vår trädgård den 9 juli förra året.

Det finns inget som känns så bra som att gå ut i trädgården och plocka grönsaker till maten precis innan man ska tillaga den. Att odla sin egen mat är bra både för miljön och för själen. Har man ingen trädgård kan man odla på balkongen eller på fönsterbrädan. Under våren kommer jag blogga om odling också här, då jag inte längre kommer ha kvar min älskade radhusträdgård.

I år finns dessutom min odlingsbibel på bokrean för en spottstyver. Alla som tror att de någongång kommer vilja eller behöva odla en del av sin mat borde ha ett exemplar. Lena Israelssons "Handbok för köksträdgården" innehåller allt och lite till för framgångsrik hobbyodling. Men låt inte bokens gedigna omfång hindra dig från att börja testa. Köp boken som uppslagsbok och följ därefter med mig när jag bloggar om odlingssäsongen steg för steg.

lördag 11 februari 2012

Bok som både roar och oroar

Naturskyddsföreningens årsbok "Den flamsäkra katten" handlar om de kemikalier som omger oss. Det är faktiskt ganska skrämmande läsning, när man inser att vi varje dag får i oss mängder med kemikalier som vi vet är farliga och det finns inte mycket vi kan göra åt det.

Ett stort ångestmoment för mig är plastgolven. Att byta ut alla golv känns som en oöverstiglig uppgift, både praktiskt och ekonomiskt. Min pappa försökte övertyga mig om att 30 år gamla plastgolv förmodligen redan släppt ifrån sig de mesta ftalaterna, men jag är inte övertygad. En rimlig målsättning är kanske att byta ut plastgolven när man ändå ska renovera, för nån gång kommer ju den dagen också.

Trots det var skrämmande läsning så var det ändå spännande läsning och jag är glad att ha läst boken. Några konkreta åtgärder ska jag försöka göra för att minska kemikalierna i min och familjens omgivning. Här är några punkter:

  • Bort med konservburkarna. Det finns i dagsläget inga konservburkar utan lack med Bisfenol A på insidan. Konserverade produkter kommer vi i fortsättningen försöka köpa enbart i tetra. Återstår att hitta ekologisk kokosmjölk i tetra. Kung Markatta skriver på sin hemsida att deras konservburkar inte släpper ifrån någon Bisfenol A, men jag är ändå skeptisk. Det är inte ofta vi verkligen behöver köpa mat i konservburk och från och med nu ska varje sådant köp först övervägas noga.

  • Nästa gång vi köper vinterkläder och skor ska vi leta efter kläder utan teflon och polyflourerade ämnen. Ingen gore-tex alltså. Det kan bli en utmaning att hitta varma, vattentäta skor till barnen utan kemikalier. Särskilt eftersom läder ofta är garvat med giftigt krom. Vi får leta efter ekologiska skor till nästa vintersäsong.

  • Bort med teflonkastrullen. Vi har bara en, men den ska bort. Vi behöver den faktiskt inte, de rostfria kastrullerna fungerar lika bra.

  • Fasa ut plasten. I fortsättningen ska vi köpa rostfria matlådor, köksredskap i trä och rostfritt stål och i möjligaste mån undvika plast. I boken listas först de "säkra" plasterna som är okej att använda, men längst bak i boken sitter en rättelselista där det står att all plast är i riskzonen för att läcka hormonstörande ämnen, så vi försöker fasa ut i möjligaste mån.

  • Fortsätta köpa ekologiskt frukt och grönt. Aldrig mer äta konventionellt odlade vindruvor.
Sen ska vi fortsätta undvika anti-bakteriella produkter, rensa badrumsskåpet och kanske städa lite oftare. Fast det sista kan jag inte lova. Men jag lovar att när vi städar så städar vi med såpa och bikarbonat, inga andra kemikalier. 

Tack för lånet av en bra bok, Elin.

fredag 10 februari 2012

Byter tema till "middag på en kvart (eller så)"

Jag har avbrutit skåpstömningen för ett nytt tema i förtid. Jag hade planerat ett tema om middagar som kan förberedas och sedan fixas klart på en kvart, men tänkt vänta ett par månader med det temat. Men nu har en väns man har råkat ut för en svår olycka och vi är några som bestämt oss för att hjälpa henne med färdiglagad mat som kan värmas snabbt, så att hon ska slippa tänka på maten nu. Därför kan lika gärna bloggen ha det temat också, tänkte jag. Imorgon tänker jag förbereda rotsakspytt och skicka över, för det vet jag att de tycker om.

Måndag: Kikärts- och rotsakspytt med feta

Förberedelserna går ut på att tärna rotsakerna och laga dem med kikärterna i långpannan. Därefter har de fått svalna. I en separat burk lägger jag dressingen och sen skickar jag med ett paket fetaost. Det blir godast att blanda ihop allt efter att det är värmt.

Tisdag: Tomatsoppa med vita bönor

Snabbaste soppan. Kan lagas i förväg, men koka i så fall gärna makaronerna för sig och tillsätt vid servering, annars sväller de för mycket. Servera med smörgåsar. Den här veckan kommer jag dock ändra receptet för att slippa undan konservburkar. Den nya receptet kommer upp på tisdag.

Onsdag: Afrikansk kikärtsgryta med bulgur

Grytor är tacksamma, för de kan man alltid göra dagen innan. Onsdagar är ju våra "äta med grannarna"-dagar och jag tror nog den här ska gå hem hos dem också.

Torsdag: Fiskbiffar, kokt potatis, kall sås

Med "middag på en kvart"-metoden kokar jag potatis på samma sätt som jag annars kokar bönor. Dvs jag kokar upp potatisen på morgonen, låter den koka en liten stund och slår sen av plattan och låter den koka klart på eftervärmen under dagen. Då är den perfekt kokt till middagen (eller egentligen redan till lunchen, till middagen får man värma på den). När jag gör de här biffarna själv räcker det att tina fisken i förväg för att det ska gå på en kvart att laga, men man kan också steka dem i förväg och bara värma på dem.
   
Fredag: Pastalåda med tomatsås

Den här kan man såklart också laga helt i förväg, men om man gillar smaken av nylagad mat kokar man bara pastan och blandar med tomat i förväg. Sen vispar man ihop äggen, blandar allt, strör över ost och gratinerar precis innan middagen. Det tar något längre tid än en kvart, men inte mycket.

Vi hoppas att Kalle blir bättre snabbt, men så länge ska vi försöka bidra med snabblagad mat så att det i alla fall blir ett vardagsmoment mindre att bekymra sig för. Vi tänker på er!

torsdag 9 februari 2012

Ekovardags guide till vintercykling

I den kommun där vi bor verkar cykling vara populärt. Det finns gott om cykelvägar, cykelparkeringar vid busshållplatser och tågstationer och man ser ofta människor som cyklar. I alla fall under sommarhalvåret. Men när vintern slår till blir cyklisterna betydligt färre. Det är i och för sig till fördel för oss som fortsätter att cykla, t ex är de bästa platserna på cykelparkeringen fortfarande lediga när jag kommer dit, något som aldrig händer under sommarhalvåret. Men det leder också till att fler åker bil, vilket som bekant inte är fördelaktigt ur miljösynpunkt. Att cykla på vintern går ofta alldeles utmärkt, men för att fler ska våga prova har jag satt ihop en liten guide. Jag kallar den:

Ekovardags guide till vintercykling

Om det här hade varit en bok hade den haft texten "Ta det lugnt" skriven på omslaget, med stora, väldiga bokstäver. Det hade i och för sig kunnat föra med sig att man förväxlade den med "Liftarens guide till galaxen", men det hade inte gjort så mycket, eftersom om man bara tar till sig mottot på omslaget har man alla möjligheter att cykla framgångsrikt på vintern. Att cykla går fortare än att gå, även på vintern, men tar man det inte lungt är risken att ramla betydligt större än på sommaren. Om du inte vill ta det lugnt, men ändå cykla på vintern måste du ha dubbdäck. Det leder oss in på den första punkten i guiden:

  • Dubbdäck
    "Hur fungerar det med dubbdäck?", är en fråga jag får när människor får reda på att vi cyklar på vintern. Svaret är att jag faktiskt inte vet exakt. Eftersom det är ganska jobbigt att byta till dubbdäck och man klarar de flesta väglag även på vanliga cykeldäck så har ingen av oss dubbdäck. Om man bara tar det lugnt (och har bra balans) så klarar man sig ändå. Vill man ha dubbdäck (och har en cykel med normalstora hjul) kan man köpa dubbdäck i de flesta affärer med cyleltillbehör. Jag hade gärna köpt dubbdäck till sonens 20"-are, men det verkar inte gå att få tag på.

  • Halka
    Halka är kanske det första man tänker på när man tänker på vintercykling. Har man inte dubbdäck finns det några halkiga väglag som kan vara besvärliga. Underkylt regn, då en ishinna bildas på marken, är nästan hopplöst att cykla i. Då måste man verkligen ta det lugnt. Snöslask är ett annat väglag som är både halt och otrevligt att ramla i. Att bara cykla rakt fram kräver oftast inte nån större ökad ansträngning, men när man svänger och det är väldigt halt måste man sakta in ordentligt och svänga genom att vrida på styret istället för att luta åt sidan, som man annars kan göra. Plogade och sandade cykelvägar är inte svårare att cykla på än grusvägar, så det kan nästan vem som helst klara av.
    Vill man ha bättre grepp kan man sänka lufttrycket i däcken, men det sker också en viss minskning bara av att temperaturen sjunker, så jag har faktiskt aldrig sänkt lufttrycket mer än så.

  • Kyla
    Att själv undvika att bli kall går förstås ut på att klä sig rätt. Det tror jag de flesta klarar av, så jag tänker istället skriva lite om vad kyla kan göra med cykeln. Det finns nämligen en risk att vissa funktioner på cykeln blir sämre. Det första, som man måste kontrollera varje gång man sätter sig på cykeln, är bromsarna. I normala fall är det inga problem, men på min förra cykel frös alltid bromsarna när det blev minusgrader och att cykla utan bromsar kan jag inte rekommendera (även om jag har gjort det flera gånger, men då bara på sträckor helt utan nerförsbackar). Det andra som kan strula är växlarna. Att växlarna fryser om det blir många minusgrader verkar vara mer regel än undantag, i alla fall på våra cyklar, så det som gäller är att ha cykeln på en trevlig växel när man parkerar den om man tror att de kommer frysa under natten. Det är inte så länge sen som de flesta cyklar var oväxlade, så det går att cykla ändå.
     
  • Tips och trix
    Ett varmt och luddigt sadelöverdrag är skönt att ha, om man inte vill frysa rumpan av sig.
    Barn har sämre balans än vuxna och därför får även storebror sitta i cykelkärran så länge det är vinterväglag. Det är trångt, men det går.
    Kolla att ditt lås inte fryser. Det är inte roligt att komma till cykelstället och upptäcka att det inte går att låsa upp cykeln. Låsolja lär kunna hjälpa om man har problem med lås som fryser.
    Det blir mörkt tidigt på vintern. Fungerade belysning och gärna reflexväst är både påbjudet i lagstiftningen och att rekommendera om man använder sunt förnuft.
    Tänk på att andra också har det halt. Håll extra koll på bilar och andra fordon, så minskar du risken för olyckor. 
Cykla lungt, det är snart vår igen!

    söndag 5 februari 2012

    Veckomatsedel vecka 6

    Det blir faktiskt glesare i skåpen nu, men jag har fortfarande några "problemvaror" kvar. Det handlar dels om bladgrönt jag fryst in under sommaren, t ex kålrabbiblast och dels om sånt jag impulsköpt utan att veta riktigt vad jag ska använda det till. Jobbigast i den senare kategorin är just nu en burk osötad kondenserad mjölk. Vad gör jag med den?

    Vi har gott om vita bönor i frysen sen jag kokade en stor påse för snart två veckor sedan. Dessutom har vi en hel del pasternacka kvar sen vi beställde rotfruktspåsen. Med det som utgångspunkt lagar vi en gryta som vi äter med kokt dinkel. 

    Måndag: Gryta med rotsaker och vita bönor, dinkelvete


    Torkade bönor håller i princip för evigt om de förvaras rätt. Undantaget är möjligen sojabönor sån är ganska feta och alltså kan härskna. Därför ska vi passa på att äta upp dessa innan bäst före-datumet passerats. De kommer räcka till flera middagar, men först ut är sojabönsbiffar.

    Tisdag: Sojabönsbiffar, kokt potatis, brunsås

    Kålrabbiblasten tror jag kan fungera bra i en soppa. Jag tänker försöka följa receptet för Tinas linssoppa på ett ungefär, men tillsätta kålrabbiblast och ersätta de gröna linserna med delade gula ärtor. Då kommer den burken bli tom också och det är ju toppen.

    Onsdag: Soppa med delade gula ärtor och kålrabbiblast

    Vi har två öppnade påsar med sojafärs i skafferiet, så nu tar vi slut på den ena.

    Torsdag: Pasta med sojabolognese

    Den krav-märkta laxen i frysen sparar vi till ett speciellt tillfälle. Det speciella tillfället får inträffa på fredag. 

    Fredag: Ugnsbakad lax, ugnsgrönsaker, yoghurtsås

    Nästa vecka är sista veckan jag kommer blogga om skåpstömning. Sen får det vara nog pratat om det. Jag ska försöka skriva nåt om Naturskyddsföreningens årsbok "Den framsäkra katten" också i veckan. För sen måste jag lämna tillbaka den till min snälla arbetskamrat.

    söndag 29 januari 2012

    Februari börjar med mera skåpstömning

    Jag lovar, det blir bara två veckor till, sen ska jag sluta skriva om skåpstömning. Det börjar se lite glesare ut, men det är fortfarande mycket kvar. Jag beställde en påse blandade rotsaker från Årstiderna också, så jag har stora mängder palsternacka och jordärtskocka, samt lite rotselleri, att göra slut på också.

    Barnen har frågat efter lins- och korngrynsbollar och vi har korngryn i skafferiet, så det får det bli på måndag. Rotsaksmoset är mor på potatis, rotselleri och jordärtskocka. Smarrigt som bara den.

    Måndag: Lins- och korngrynsbollar, rotsaksmos

    En soppa med både palsternacka och räkor känns som en bra idé. Räkorna har legat i frysen allt för länge. Anteckning till mig själv: Ett kilo skalade räkor räcker länge, köp gärna mindre förpackningar.

    Tisdag: Fisksoppa med räkor

    Quinoa är himla gott, men blir trots det stående i skåpet. Den här gången gör vi grytan på konserverade kidneybönor, för det är det vi har hemma.

    Onsdag: Böngryta med majs och feta, quinoa

    Efter att ha läst om vad insidan av konservburkar består av och sprider i maten (i boken "Den flamskyddade katten", kommer skriva ett separat inlägg om den senare), känns det som att jag vill bli av med alla våra konserver så snart som möjligt. Därför blir det två fiskrätter den här veckan, för nu ska tonfisken bort. Den ska jag inte köpa tonfisk mer. Inte ens MSC-märkt. I alla fall inte i konservburk.

    Torsdag: Tonfisksås med basilika, pasta

    Fredagsmys med middag i soffan. Vi har ju gott om rotsaker, så det är klart att det blir ugnsrostade rotsaker. Och det var så länge sen vi åt halloumi och yoghurtsås, så det får det bli till. Trots att jag måste handla det mesta.

    Fredag: Ugnsrostade rotsaker, halloumi, yoghurtsås

    Ännu en smarrig matvecka alltså!

    tisdag 24 januari 2012

    Koka bönor och laga soppa


    Kanske har jag skrivit om att koka bönor tidigare, men jag gör det gärna igen. För att få perfekt kokta bönor gör jag så att jag blötlägger dem på kvällen. På morgonen häller jag bort blötläggningsvattnet, häller på nytt vatten och kokar upp. Sen låter jag det stå och småkoka medan vi äter frukost och när det är dags att bege sig mot arbete, förskola och skola så slår jag av plattan, men låter kastrullen stå kvar på spisen utan att göra nåt. Då står bönorna och blir klara på eftervärmen, så när vi kommer hem är det bara att hälla av. Sojabönor kan behöva ett andra uppkok, men de flesta andra bönor blir perfekt klara med den här metoden. Inte kokar de sönder heller. Jag kokar alltid hela paketet på en gång, det som blir över fryser vi in i påsar med 3-4 dl i varje.

    Hässelbysoppa

    3 dl kokta vita bönor
    1 l grönsaksbuljong
    1 paket krossade tomater
    2-3 dl strimlad vitkål
    1 dl matvete
    1 tsk timjan

    Koka upp buljongen. Tillsätt alla ingredienser och koka ca 15 minuter.

    söndag 22 januari 2012

    Tredje veckan med skåpstömning

    Första veckan kändes det verkligen som om mängden mat i skåpen minskade, men nu känns det som om det avstannat lite. Vi går vidare med mer skåpstömning den här veckan i alla fall. Det måste ju minska, även om det inte syns på en gång. Först ut är kikärtor och kidneybönor från frysen och sojamjölet i kylen. Det blir vegobiffar. Smarrigt. Passar på att värma lite vaxbönor som jag frös in i höstas också. Det blir gott till.

    Måndag: Vegobiffar, kokt potatis, löksås, vaxbönor

    När vi var på svärföräldrarnas lantställe under jullovet hittade jag den här påsen med vita bönor i köksskåpet. Eftersom det var vi som tog dit den (för elva år sen), kände jag att det nog var vårt ansvar att se till att den går åt. Så vi tog hem den och först ut bland rätterna den ska få ingå i är den här soppan.

    Tisdag: Hässelbysoppa

    Oftast köper vi torkade bönor och kokar själva. Det är både billigare och miljövänligare. Jag tycker det blir godare också, men där råder oenighet i familjen. Att ha några konservburkar i skafferiet brukar dock vara bra, för ibland glömmer man blötlägga eller har lite dålig framförhållning. Men då ska det vara burkar som går åt. Som kikärter, kidneybönor eller den som heter bönmix. De sorterna plockar man bara fram, häller av, sköljer och serverar som tillbehör när barnen äter lite dåligt. Men svarta bönor fungerar inte för det syftet hemma hos oss. Jag undrar verkligen varför vi köpte den här burken från början. Nu får den bli en del av en mexikansk böngryta. Där passar den bra.

    Onsdag: Mexikansk böngryta, naken havre

    Med all riven ost vi har i frysen passar det bra att göra mandelfrikadeller. Vi har också sötmandel kvar från i julas. Dessutom kan vi med den här rätten tömma ett av två paket ströbröd vi har i skafferiet.

    Torsdag: Mandelfrikadeller, pasta

    Falafelmix. Det är en sån är produkt som verkar så himla bra när man ser den i affären, men sen blir det aldrig av att använda den. Men nu är det dags. Eftersom de grönsaker man vanligtvis äter till falafel inte är i säsong just nu gör vi ugnsrostade rotsaker till istället. Vi tar också tillfället i akt att göra av med lite tahini i en tahinisås.

    Fredag: Falafel, ugnsrostade rotsaker och tahinisås

    torsdag 19 januari 2012

    Vegetarisk gryta med viltsmak


    Det här skulle kunna vara min älsklingsrätt. Vegetarisk gryta med viltsmak och smarrig syltlök. Pressad potatis är kanske det godaste sättet att servera potatis också. Hade det varit jag som lagat maten hade jag rivit morötterna, men morotsstavar är ju också gott.

    Viltgryta med syltlök


    2,5 dl torkade sojabitar
    1 purjolök
    1 dl koncentrerad svartvinbärssaft
    2 dl vatten
    2,5 dl matlagningsgrädde
    2 grönsaksbuljongtärningar
    10 krossade enbär
    1,5 msk kinesisk soja
    1 tsk timjan
    1 dl syltlök

    Koka sojabitarna enligt anvisning på förpackningen.
    Strimla purjolöken.
    Blanda saft, vatten, grädden buljong, enbär, soja och timjan i en kastrull. Koka upp och koka några minuter under lock.
    Tillsätt sojabitarna, purjolöken och syltlöken. Koka ihop på svag värme ca 5 min.
    Servera med pressad potatis.

    tisdag 17 januari 2012

    Kryddig kikärtsgryta till många


    Inlagd paprika på burk är kanske inget man brukar ha hemma, men i den här grytan är det absolut nödvändigt. Jag har tyvärr inte hittat nån ekologisk variant, men t ex Ica säljer det under varunamnet "paprikasallad". Det är helt enkelt strimlad paprika inlagd i nån slags vinäger.

    Den här grytan är supergod till hirs, men kan såklart serveras till vilket gryn som helst. Receptet ger många portioner, så den passar antingen bra när man har gäster eller så kan man frysa in hälften och spara till en annan dag.

    Till grytan och hirsen hade vi också den vackra vintersalladen från igår och bockhornsklövergroddar. I skåpet har vi nämligen en hel del gamla frön och bockhornsklövern gror utmärkt trots att den stått i skåpet flera år.

    Kryddig kikärtsgryta (ca 8 portioner)

    2 skivade lökar
    4 pressade vitlöksklyftor
    1 msk mald spiskummin
    2 tsk mald koriander
    1 tsk paprikapulver
    2 burkar krossade tomater
    1 burk passerade tomater
    6-8 dl kokta kikärtor
    1 burk paprika, avrunnen

    Fräs löken i olja 4-5 min. Blanda ner vitlök och kryddor. Fräs ytterligare en minut.
    Tillsätt tomat, kikärtor och paprika. Koka upp och låt sjuda ca 15 min. Salta om det behövs.
    Servera med hirs.

    måndag 16 januari 2012

    Fiskpinnar med kallsås


    Maken panerade fiskpinnarna genom att först blanda 1,5 dl ströbröd med 1 dl riven västerbottenost. Därefter vände han fisken i ägg och i ströbröds-ost-blandningen. Det blev toppengott. Till dem serverade vi kokt potatis, vacker vintersallad och en kall sås gjord enligt följande recept.


    Kall sås med smörgåsgurka

    3 dl gräddfil
    2 dl hackad smörgåsgurka
    dill
    1 tsk citronjuice
    salt och peppar

    Blanda allt. Smaka av med salt och peppar.

    Gräddfil, hackas smörgåsgurka, färsk dill, lite citron, peppar & salt.

    söndag 15 januari 2012

    Skåpstömningen fortsätter

    Skåpstömningen går in på sin andra vecka. Den här veckan börjar vi titta i skafferiet också. Vårt skafferi är både överfullt och stökigt med många olika sorters gryn och bönor. Den här veckan ska vi börja äta upp dessa. Men först ut är en kylvara.

    Smörgåsgurka. Gott på smörgås med leverpastej. Men vi äter ju inte leverpastej, så följaktigen går inte gurkan åt i nån större hastighet. Dock är den god i kall sås till fisk, så en del av den får hamna i en dylik sås den här veckan.

    Måndag: Hemlagade fiskpinnar, kokt potatis, gräddfilssås med smörgåsgurka

    Hirs är ett gott alternativ till ris, bulgur och liknande gryn. Jag associerar hirs till antroposofi och Waldorfskolor, kanske för att det har varit främst bland mina antroposofiska vänner jag stött på det. Vill man inte äta det som gryn kan man göra smarriga biffar eller ha det i ugnspannkaka. Men kokt passar det väldigt bra till en kryddig kikärtsgryta. Grytan räcker till många, har man inte gäster kan man frysa hälften och äta vid ett senare tillfälle.

    Tisdag: Kryddig kikärtsgryta, hirs


    Jag är faktiskt inte helt säker på vad det är i den här burken. Eller hur länge vi har haft den. Men efter moget övervägande har vi kommit fram till att det nog är delade ärtor och att vi definitivt haft dem i en burk i mer än fem år. Delade gula ärtor är ju huvudingrediensen i den indiska rätten dhal, så det får bli veckans soppa.

    Onsdag: Dhal
    Den här burken har stått längst inne i kylen ganska länge. Jag nappade på ett "köp 2 och få rabatt"-erbjudande men eftersom vi inte är storkonsumeter av syltlök har bara en burk gått åt. Då och då lagar vi en vegetarisk gryta med viltsmak och syltlök som är god, så den får det bli den här veckan. Som en extra bonus gör vi dessutom av med en påse svartvinbärssaft från frysen. Mycket bra!

    Torsdag: Viltgryta med syltlök, kokt potatis

    Senap. Blä. Det värsta med senap är att den aldrig tar slut. Ibland vill man ha lite som en smaksättare, men jag är inget fan av senapssmak, så det blir inte så ofta. Rotsakspajen blir god med senap, så den får det bli. Dessutom går det åt en del riven ost till pajen. Vi river alltid de sista ostkanterna och fryser in, men tyvärr är vi dåliga på att använda den rivna osten i samma takt som vi fryser in den, så vi har en hel del i frysen vid det här laget. 

    Fredag: Rotsakspaj

    Ännu en mumsig skåpstömmarvecka alltså!